ÅDERFÖRKALKNING

Alternativt namn:  åderförfettning, ateroskleros.   gr. athera: välling, deg.   gr. skleros: hård.

Åderförkalkning kallas även för åderförfettning eller ateroskleros. Det är en sjukdom som angriper fram för allt stora och mellanstora pulsådror i hela kroppen. Det lagras fett och annat material på insidan av blodkärlens väggar. Det orsakar styvhet, förträngningar och ibland stopp i pulsådrorna.

Åderförkalkning är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som utvecklas tyst över lång tid och brukar ge symtom först i den senare delen av livet. Sjukdomen orsaker blod- och syrebrist i olika vävnader och är huvudorsak till hjärtinfarkt och stroke samt fönstertittarsjuka och kallbrand i benen.

Det saknas fortfarande en del kunskap om varför och hur åderförkalkning uppstår. Flera riskfaktorer är kända och det finns en del kunskap om hur man kan förebygga och bromsa sjukdomen.

Om åderförkalkning

"Åderförkalkning kan starta i tidig ålder."

Redan hos tonåringar kan man se tidiga stadier av åderförkalkning med lagringar av fett på insidan av pulsådrorna. Hos var femte man i 30-34 års åldern ser man åderförkalkning, medan det enbart ses hos var tolfte kvinna i samma åldersgrupp. Män drabbas vanligtvis tidigare än kvinnor.

Ofta förknippar man åderförkalkning med vår moderna västerländska livsstil. Men både åderförkalkning och hjärtinfarkt har hittats vid undersökningar av 3000 år gamla egyptiska mumier.

Åderförkalkningen ökar med stigande ålder men är inte en oundviklig följd av att man åldras. Sjukdomen kan till viss del förebyggas och bromsas.

Åderförkalkning är den allra viktigaste orsaken till stroke och hjärtinfarkt. Man räknar med att upp emot hälften av alla dödsfall i Sverige orsakas av sjukdomar, där åderförkalkning är inblandad.

"Det saknas mycket kunskap om hur och varför åderförkalkning uppstår."

Utvecklingen av åderförkalkning verkar vara en mycket komplicerad process och det saknas fortfarande mycket kunskap om mekanismerna. Det finns flera teorier som vetenskapen försöker bekräfta eller förkasta med olika vetenskapliga studier.

Åderförkalkning uppfattas som en kronisk och inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen angriper fram för allt stora och mellanstora pulsådror i kroppen. Det finns några sjukdomar, tillstånd och ämnen, som har visat sig vara starkt förknippat med åderförkalkning. Det finns ett klart samband mellan dessa och åderförkalkning och därför kallas de riskfaktorer.

"Det finns samband mellan åderförkalkning och ett antal riskfaktorer."

Vissa tillstånd, vanor och drag ökar risken för att utveckla åderförkalkning.

  • Höga kolesterolnivåer i blodet.
  • Högt blodtryck.
  • Rökning.
  • Diabetes mellitus.
  • Övervikt och fetma.
  • Brist på motion.
  • Ohälsosam diet.
  • Hög ålder.
  • Ärftlighet.
  • Inflammation i kroppen.
  • Sömnapnö.
  • Stress.

"Höga kolesterolnivåer leder till åderförkalkning."

Kolesterol är ett fettämne eller lipid. Det produceras dels av kroppen själv men kommer även in via maten. Kroppen behöver kolesterol eftersom det är en viktig byggsten i cellernas yttre skal, cellmembranen.

Fettet transporteras runt i blodet i partiklar, som är uppbyggda av både äggviteämnen (proteiner) och fett (lipider). De kallas lipoproteiner. De finns flera olika typer. Låg-densitet lipoprotein (LDL) kallas "det onda kolesterolet" och är starkt förknippat med åderförkalkning. En annan partikel, lipoprotein (a), har en liknande effekt. Förhöjda värden ökar risken för åderförkalkning.
Hög-densitet lipoprotein (HDL) kallas "det goda kolesterolet", och har i motsatts till LDL en viss skyddande effekt.

Vad är skillnaden på LDL och HDL partiklarna?
De liknar varandra väldigt mycket. Båda typerna innehåller kolesterol. Proteinet i partiklarna skiljer dock, där HDL innehåller apoA protein och LDL apoB protein.
Både LDL och HDL transporterar kolesterol runt i kroppen men till olika platser. LDL har till uppgift att transportera kolesterol till alla celler i kroppen och det är den funktion som kan orsaka att kolesterolet byggs upp i blodkärlen och skapar problem med åderförkalkning. HDL däremot har till uppgift att transportera kolesterol bort från kärl och andra organ och leverera det till levern som gör sig av med det från kroppen via gallan. HDL har alltså en kolesterol-rensande funktion.

Kolesterolvärdena mäter man i ett blodprov, I dag bedömer man att kolesterolet är förhöjd hos en person när värdet i blodet är mer än 5,0 mmol/liter. LDL är förhöjd när det är mer än 3,0 mmol/liter.

Förhöjda kolesterolvärden kallas för hyperkolesterolemi och kan bero på kostvanor eller kan ha en ärftlig orsak.

Triglycerider är en annan typ av fett, där höga värden också är förknippat med åderförkalkning. Triglycerider kommer enbart från maten och tillverkas inte i kroppen. De används av kroppen som energi och lagras i fettdepåer i kroppen. Blodvärdet bör inte vara över 2,0 mmol/liter.

"Hög blodtryck och rökning kopplas till åderförkalkning ."

Högt blodtryck är en riskfaktor för utveckling av aterosklerotisk hjärtsjukdom och stroke. Man har länge vetat om att rökning också är en stark riskfaktor, men mekanismerna som ligger bak om kopplingen är ännu inte klarlagd.

"Diabetes mellitus orsaker åderförkalkning på flera sätt."

Både typ 1 och typ 2 diabetes mellitus är riskfaktorer för åderförkalkning. Sockersjukan påverkar bland annat blodfetterna ogynnsamt, skadar cellerna i blodkärlen och ger upphov till en ökad inflammation i kroppens vävnader. Allt detta ger en ökad risk för utveckling av åderförkalkning.

"Bakterier och virus har hittats i åderförkalkningar."

I åderförkalkade pulsådror har man funnit rester av upp till 50 olika bakterier och virus. När man hittar bakterier och virus i åderförkalkningar är det naturligt att funderar på om de har en del i uppkomsten av sjukdomen eller de bara finns där tillfälligt.

samband mellan infektionssjukdomar och åderförkalkning.

"Utvecklingen av åderförkalkning är en långvarig process."

Det börjar med att LDL i blodet kryper in genom det tunna skiktet av celler på insidan av pulsådrorna. LDL partiklarna samlas i pulsådrornas intima, som är det skikt som finns precis under det innersta tunna cellskiktet.

Fettet i LDL partiklarna börjar härskna och kroppen reagerar mot detta. Det uppstår en inflammation i kärlet runt LDL partiklarna och kroppen försöker att städa upp. Kroppens städarceller, makrofager, skickas ditt för att rensa bort fettet från kärlväggen. De börjar äta upp LDL partiklarna och lagra fettet i deras egen cellkropp. Så småningom blir makrofagerna proppfulla av fett och kallas nu skumceller.
Det ansamlas mer och mer fett i kärlväggen och makrofagerna makter inte med att rensa upp. Många blir så proppfulla av fett att de dör.

Ansamlingen av fett och döda skumceller bildar det man kallar ett plack. Fettet och döda skumceller bildar en kärna i placken. Det aktiverar kroppens immunförsvar och förstärker inflammationen. Eftersom makrofagerna inte lyckades att städa upp, försöker kroppen att försegla skadan med glatta muskelceller och ett nät av proteiner, som växer in över kärnan och täcker skadan. Ansamlingen av fett, städarceller, glatta muskelceller och proteiner får placken att växa inåt och gör att kärlet blir trångt.

Ibland blir den inflammatoriska processen så stark i placken att reparationsprocessen inte hänger med. Det innebär att plackens yta spricker och bildar ett sår, som får direkt kontakt med blodet som flyter inuti kärlet. Det bildas blixtsnabbt en blodpropp på sprickan i placken som leder till att kärlet helt eller delvis blockeras.

Symtom

"Symtomen kommer sent och kan börja i olika delar av kroppen."

Sjukdomen förlöper tyst i decennier. Det är först när placken har utvecklats i en sådan grad att de begränsar blodflödet så att det blir syrebrist i de vävnader, som kärlet försörjer.

Åderförkalkning är en sjukdom som angriper pulsådror i hela kroppen, men beroende på i vilka delar av kroppens pulsådror åderförkalkningen har utvecklats mest, kan symtomen starta först i olika kroppsdelar eller organ. Ibland startar det till exempel i hjärtat med kärlkramp eller hjärtinfarkt, ibland i ett ben med fönstertittarsjuka eller kallbrand.

"Symtomen kan utvecklas långsamt eller uppstå blixtsnabbt."

Den långsamma utvecklingen sker när kroppen hela tiden hinner med att reparera placken när de växer och hindrar dem i att spricka. Kroppen försöker även att vidga andra mindre blodkärl för att motverka det minskade blodflöde, som plackens förträngningarna orsaker. Sjukdomen är i ett sådant läge stabil.

Om kroppen inte hinner med att reparera vissa plack, kan de spricka. Det bildas omedelbart en blodpropp på sprickan och det kan ge akuta symtom i den kroppsdel eller organ som kärlet försörjer.
Om blodproppen inte täpper till kärlet helt men bara delvis, kan det upplevas som en snabb försämring av tidigare symtom. Man kan uppleva en snabb försämring av gångdistansen vid fönstertittarsjuka eller att man plötsligt får utlöst kärlkramp vid lindriga aktiviteter. Då kallar man sjukdomen för instabil.

Blodproppen kan sedan eller redan från början blockera kärlet helt och stoppa blodförsörjningen totalt till en kroppsdel eller organ. Det kan visa sig som ett akut hjärtinfarkt, stroke eller kallbrand i ett ben.

I vissa fall kan delar av blodproppen lossna från placken och föras med blodet längre ut i de mindre pulsådrorna. En sådan propp kallas en emboli. Stora bitar kan fastna i större kärl och påverka stora vävnadsområden med syrebrist, medan mindre embolier kan föras långt ut i de mindre pulsådror och skada mindre vävnadsområden.
Konsekvenserna av skadan beror dock på i vilka vävnader och organ som proppen eller embolin påverkar. En mindre emboli till hjärnan får stora konsekvenser medan samma emboli enbart ger mindre besvär om den fastnar i en stortå.

Undersökningar

"Pulsådror kan undersökas på många olika sätt."

Det finns flera undersökningsmetoder som kan användas för att undersöka hur utbredd och allvarlig åderförkalkningen är.

Det finns undersökningsmetoder som ger en bild av förändringarna i blodkärlen. Ultraljudsundersökning och olika former för kontraströntgen kan visa förträngningar och stopp i pulsådrorna.

Andra undersökningar påvisar indirekt att det finns åderförkalkning i pulsådrorna. Man kan till exempel känna svagare puls eller helt upphört puls vid långt gången åderförkalkning. Det hörs blåsljud över pulsådror med förträngningar. Blodtrycket blir lägre i en pulsåder nedanför en grav förträngning.
Brist på syre och näring i vävnader kan också indirekt påvisa åderförkalkning. Tunn skör hud med utan behåring, spruckna naglar och sår ger indirekt tecken på att blodförsörjningen är nedsatt. EKG kan avslöja syrebrist i hjärtat och indirekt påvisa en kranskärlssjukdom.

Vid utredning av åderförkalkning används en kombination av flera av dessa undersökningar för att bedöma hur allvarligt läget är och som underlag för val av behandlingar.

"Andra undersökningar behövs för att kunna förebygga."

Blodprov för att avslöja högt kolesterol, diabetes mellitus och inflammation i kroppen är viktiga. Dessa tillstånd är väsentliga riskfaktorer och behandling av dessa kan bromsa utvecklingen av åderförkalkning.

Vikt och blodtryck är andra mätningar som är viktiga. Övervikt/fetma samt högt blodtryck är andra väsentliga riskfaktorer och viktiga att behandla.

Behandlingar

"Man kan göra oerhört mycket själv."

Med relativt små medel och insatser kan man göra en hel del själv.

Förändringar, som ger en mer hälsosam livsstil, är ett viktigt komplement till annan behandling om man har drabbats av åderförkalkning eller om man vill minska risken att drabbas.

Rökstopp, undvika stress, regelbunden motion, hälsosam kost, normal kroppsvikt är faktorer som spelar en mycket viktig roll om man vill påverka situationen till det bättre.

"Behandling av riskfaktorer är viktigt."

Har man en eller flera olika riskfaktorer kan behandling av dessa bromsa utvecklingen av åderförkalkning och minska sjukdomens komplikationer.

Några riskfaktorer kan elimineras med enbart livsstilsförändringar. Det gäller i vissa fall obalans i blodfetterna och typ 2 diabetes mellitus. Hälsosammare kost och viktnedgång kan räcka till. Vid andra riskfaktorer och där livsstilsförändringar inte räcker till, behövs även medicinsk behandling av olika slag.

"Förebyggande behandling mot blodproppar har god effekt."

Blodproppshämmande läkemedel minskar risken för blodpropp och emboli. Det vanligaste läkemedlet är acetylsalicylsyra i en liten dos dagligen. Klopidogrel eller ticagrelor är andra blodproppshämmande läkemedel som eventuellt kan ges tillsammans med acetylsalicylsyra. Läkemedlen fungerar vid att hindra blodplättarna (trombocyterna) att klumpa ihop och bilda blodproppar.

"Symtom från åderförkalkning kan lindras."

Vissa behandlingar kan lindra symtomen av åderförkalkning men behandlingen har ingen effekt på grundorsaken åderförkalkning.

Läkemedel som vidgar blodkärlen kan lindra kärlkramp i hjärtat och benen. Nitroglycerin för hjärtat och Pletal för benen är kända behandlingar.

Läkemedel som lugnar hjärtats arbete kan också ge lindring av symtom.

"Ibland är det lämpligt att operera."

Det finns flera olika kirurgiska behandlingsmetoder att välja emellan.

Den kateter burna tekniken är relativt ny och innebär att man via ett kateter med ballong vidgar en förträngning i en pulsåder och skapar en förbättrat passage för blodet.. Metoden kallas PTA (Perkutan Transluminal Angioplastik) och vanligtvis för man in katetern via ett stick i ena ljumsken. Oftast lämnar man ett rörformat metallnät (stent) kvar i förträngningen för att hålla området öppet för blodflödet.

Öppen kärlkirurgi är i vissa fall mer lämplig. Tromb-endarterectomi är en metod där man rensar upp pulsådern och plockar ut den trånga placken.
En annan metod är att lämna den trånga placken kvar, men skapa en förbi-passage (by-pass) med ett annat blodkärl. Man kan använda en ven eller en pulsåder från patienten själv eller ett konstgjort kärl. Blodet passerar in i by-passen ovanför förträngningen och tillbaka in i pulsådern nedanför.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.