BRÖSTCANCER

Alternativt namn:  cancer mammae.   lat. cancer: kräfta.   lat. mamma: bröst.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och den näst vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i arbetsför ålder. Var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Årligen drabbas drygt 8000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Upptäcks bröstcancer tidigt blir de flesta helt friska efter genomgången behandling. Därför är det viktigt att regelbundet självundersöka sina bröst och delta i mammografiscreening som erbjuds av alla landsting och regioner.

Självundersökning och mammografiscreening vid bröstcancer.

Om bröstcancer

"Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor."

Drygt 8000 drabbas årligen av bröstcancer i Sverige. Det är knapp 23 procent av alla cancerfall som årligen upptäcks bland kvinnor.

Förekomsten av bröstcancer ökar med stigande ålder

Förekomsten av bröstcancer ökar med stigande ålder. I åldersgruppen 30-49 år upptäcks cirka 100 nya fall om året bland 100 000 kvinnor. I åldern 50-74 år upptäcks 320 fall och den siffran stiger till 350 fall bland 100 000 kvinnor i åldern 75-89 år.

Bröstcancer förekommer även hos män. Ungefär 30-40 män drabbas per år. Behandlingen är den samma som för kvinnor.

"Bröstcancer uppstår oftast i körtelgångerna och körtelvävnaden."

Bröstet består av körtelvävnad, inbakad i stödjevävnaderna fett och bindväv. Mjölkkörtlarna övergår i mindre körtelgångar, som sedan samlar sig i större gångar och mynnar ut i bröstvårtan.

Ungefär tre fjärdedelar av bröstcancrarna uppstår i mjölkgångarna och kallas duktal (lat. ductus: kanal) cancer. Cancer som uppstår i själva körtlarna, som producerar mjölk, kallas lobulär (gr. lobos: lap) cancer och utgör ungefär en tiondel av fallen.

Gemensamt kallas alla cancrar som uppstår i körtelvävnad för ett carcinom. Mycket sällan bildas det även cancer i bröstets bindväv och det kallas ett sarkom.

Bröstvävnader där bröstcancer kan utvecklas.

"Orsakerna är delvis okända men flera riskfaktorer är välkända."

Bröstcancer är ärftligt i fem till tio procent av fallen. Det har hittats förändringar i två gener som har samband med en ökad familjär risk. Har man släktingar som haft bröstcancer eller äggstockscancer bör man själv utredas för om man har genförändringar med ökad risk för ärftlig bröstcancer.

Det finns starka samband mellan kvinnliga könshormoner och risken för bröstcancer. Speciellt östrogen har betydelse. Påverkas kroppen av östrogen under längre tid, som når man får tidig mens och kommer sent in i klimakteriet, ökar risken för bröstcancer. Det gäller även vid barnlöshet och en hög ålder vid första graviditeten.

Hormonbehandling av klimakteriebesvär under längre tid ökar risken för bröstcancer. Det gäller också vid bruk av p-piller.

Åldern är som tidigare nämnt en riskfaktor. Det är nu även välkänt att övervikt och alkohol ökar risken.

"Graviditet och amning skyddar."

Graviditeter reducerar risken för bröstcancer. Speciellt om första graviditeten kommer före 25 års ålder. Ju fler graviditeter ju mer minskar risken. Amning har också en gunstig effekt och man tror att graviditet och amning gör att bröstkörtelcellerna har svårare att omvandlas till cancerceller.

Symtom

"Det börjar ofta med en kännbar knöl i bröstet eller armhålan."

Det är omöjligt att avgöra med fingrarna om en knöl är elakartat eller inte. En knöl eller bara misstanke om en knöl bör leda till vidare utredning.

Bröstet kan vid bröstcancer ändra form, speciellt i jämförelse med det friska bröstet. Det kan bli indragningar av huden eller bröstvårtan. Det kan bäst ses, när du betraktar bröstet i spegeln och lyfter och sänker armarna.

Rodnad och svullnad av bröstets hud eller förekomsten av sår kan visa sig vara tecken på bröstcancer, men det är inte särskild vanligt.

Ibland visar sig sjukdomen vid att det rinner vätska ur bröstvårtan. Vätskan kan vara vattnig, brun eller ibland blodig.

Smärta kan vara ett första tecken på en cancer men det är ovanligt. Regelbundna besvär runt mens är ofarliga, men skiljer smärtan sig från detta eller är du osäker bör du söka vård.

Klåda från och eksem på bröstvårtan kan vara tecken på en cancer i bröstvårtan.

Vid långt gången sjukdom kan första tecknet var svullnad av armen.

"Sök vård vid minsta misstanke."

Kontakt genast din vårdcentral, en särskild bröstmottagning eller en kirurgmottagning.

Undersökningar

"Utredning genomförs alltid i tre steg."

Steg 1: En läkare känner igenom båda brösten och båda armhålor. Hen känner även på områden kring nyckelbenen och på båda sidor av halsen.

Steg 2: Det görs en röntgenundersökning av båda bröst, en så kallad mammografi. Är det svårt att tolka mammografibilden kan man även göra en ultraljudsundersökning.

Steg 3: Har det upptäckts en förändring eller misstänkt förändring under steg 1 eller 2, får man lämna ett cellprov.

Mammografi. Ultraljudsundersökning. Cellprov.

Behandlingar

"Flera olika behandlingar kombineras för bästa effekt."

Det finns ett nationellt vårdprogram i Sverige som all bröstcancerbehandling följer. Vårdprogrammet revideras med jämna mellanrum för att vara i takt med den senaste forskningen. Forskningsaktiviteten inom bröstcancerområdet är idag mycket hög.

Behandlingen är mycket avancerad och kräver hög kompetens inom flera medicinska områden. Den är därför multidisciplinär, det vill säga att flera specialister deltar i beslut kring behandlingen av varje patient. Besluten tas på gemensamma möten, där till exempel kirurg, röntgenläkare och cancerläkare deltar.

"Kirurgi ingår nästan alltid i behandlingen."

Kirurgi är förstahandsmetod om bröstcancern har en begränsat utbredning.

Är bröstcancern större, växer snabbt eller det finns kännbara lymfkörtlar i armhåla, runt nyckelbenet eller på halsen, vill man ge cytostatikabehandling pre-operativt (lat. pre: före) , så kallad neoadjuvant (gr. neo: ny, lat. adjuvare: hjälpa) behandling. Syftet med neoadjuvant behandling är att minska storleken på bröstcancern och därmed öka chansen att få bort all cancervävnad vid den efterföljande operationen. Dessutom vill man minska risken för spridning.

I de flesta fall börjar man behandlingen med kirurgi. Ibland räcker det att ta bort en mindre del av bröstet, som då innehåller bröstcancervävnaden med frisk vävnad runtomkring. Det kallas bröstbevarande kirurgi. I andra fall måste man ta bort hela bröstet och det kallas mastektomi.

För att kontrollera om bröstcancern har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan, börjar man de flesta bröstcanceroperationer med att leta upp portvaktskörteln. Det är den första lymfkörtel i armhålan som tar emot lymfan från vävnadsområdet i bröstet, som innehåller cancern. Man letar upp portvaktskörteln med en speciell teknik, sentinel node tekniken. När portvaktskörteln är opererad bort, skickas den direkt till undersökning i mikroskop. Medan det pågår fortsätter kirurgen med den planerade operationen. Efter en stund får kirurgen resultatet från undersökningen av portvaktskörteln. Innehåller den cancerceller är det spridning och man vill då även göra kirurgi i armhålan, där man tar ut ett tiotal lymfkörtlar. Det kallas också axillarutrymning. Är portvaktskörteln frisk är det ingen spridning och det görs ingen ytterligare kirurgi i armhålan.

Bröstbevarande kirurgi. Mastektomi. Sentinel node tekniken. Kirurgi i armhålan.

"Intresset för bröstrekonstruktion ökar. "

Bröstrekonstruktion kan antigen göres i samma operation som mastektomi eller vid ett senare tidpunkt, oftast 1-2 år efter mastektomi.

Det finns flera metoder där man antigen kan sätta in silikongel- eller koksaltsprotes, alternativt använda muskellambå.

Hudsparande mastektomi och direktrekonstruktion med expanderprotes är en operation, där man tar bort själva bröstkörteln med vårdgård men bevarar det mesta av huden över bröstet. Ingreppet kan ibland vara lämplig, när man vill göra mastektomi, trots att cancern är liten och inte har spridit sig. Cancern får dock inte ligga för nära huden. En protes, som kan vidgas över en tid, opereras in och kan senare ersättas av en permanent protes. Metoden kan ge ett snyggt kosmetiskt resultat, eftersom huden bevaras och en vårdgård senare kan konstrueras med tatuering.

Hudsparande mastektomi.

"Efter kirurgi kan det finnas cancerceller kvar."

Tilläggsbehandling, också kallad adjuvant (lat. adjuvare: hjälpa) behandling, efter operation för bröstcancer har till syfte att hämma eller döda eventuella cancerceller, som kan finnas kvar. Flera undersökningar har visat att det finns en mycket god effekt av tilläggsbehandling som minskar både dödlighet och återfallsrisken betydligt.

Utifrån alla fakta kring den enskilda patientens bröstcancersjukdom beslutar den multidisciplinära gruppen om patienten ska ha tilläggsbehandling och i givet fall vilka.

Flera faktorer spelar en roll för beslutet. Hur stor bröstcancern är och hur snabbt den växer. Är det spridning till lymfkörtlar i armhålan eller inte. Hur känslig är tumören för hormonsänkande behandling och antikroppsbehandling. Det spelar även stor roll om patienten har andra sjukdomar eller mediciner att ta hänsyn till.

"Tilläggsbehandling med cytostatika ges i kurer."

Cytostatikabehandling kallas också ibland för cellgiftbehandling eller kemoterapi. Läkemedlen man använder hindrar att cancerceller växer. De påverkar cellerna i samband med att de delar sig, och eftersom cancerceller delar sig oftare än normala celler, är det effektiva mot cancer.

Det finns flera typer av cytostatika som är effektiva vid bröstcancer och de kan användas ensamma eller i kombination med varann eller med andra typer av läkemedel.

Cytostatikabehandling.

"Hormonsänkande behandling kan utföras på flera sätt."

Hormonsänkande behandling kallas även för hormonell eller endokrin behandling. Ungefär tre fjärdedelar av alla bröstcancrar är känsliga för kvinnliga könshormoner, som gör att de växer fortare.

Hormonsänkande behandling bromsar växten av de cancerceller, som är känsliga för kvinnliga könshormoner. Behandlingen används som tilläggsbehandling efter kirurgi, för att hindra återfall och bota cancern. Behandlingen kan också lindra vid obotlig cancer.

Hormonsänkande behandling.

"Antikroppsbehandling hämmar tillväxtfaktor på bröstcancerceller."

Antikroppar är en viktig del av vårt immunförsvar. De bildas i våra vita blodkroppar och bekämpar till exempel bakterier och virus, men även cancerceller. Antikroppar, som användas vid bröstcancer, tas fram i laboratorier. I kroppen söker de upp en tillväxtfaktor, som är ett äggviteämne på bröstcancercellernas yta och det leder till att cancercellen dör. Ungefär var femte bröstcancer har detta speciella äggviteämne (HER-2) på cellernas yta, och kan dra nytta av antikroppsbehandling.

Antikroppsbehandling.

"Bröstcancerceller är känsliga för strålning."

Strålbehandling kan ges för att bota en bröstcancer (kurativ behandling) eller för att lindra en obotlig sjukdom (palliativ behandling). Strålarna skadar cellernas DNA, som är cellernas arvsmassa, och det leder till att cellerna dör. När man strålar efter operation är det för att döda eventuellt kvarvarande cancerceller. Ibland kan man stråla före en operation, för att krympa tumören och göra det lättare att ta bort den.

Strålbehandling.

"80 procent botas och lever efter 10 år."

Ungefär tre fjärdedelar av alla bröstcancrar är hormonkänsliga. Hormonbehandling med aromatashämmare eller tamoxifen är därför standard under 5 år. Patienter med hög risk för återfall erbjuds behandling i upp till 10 år. Nya kunskaper visar att kvinnor med hormonkänslig bröstcancer har en betydande risk att få återfall så långt som 20 år efter diagnos. Den hormonkänsliga cancern har potential att återkomma och sprida sig till andra ställen i kroppen efter längre tid än man tidigare trott. Ju större tumör och spridning till lymfkörtlar ökar risken att tumören kan återkomma efter lång tid.

Hormonbehandlingarna ger biverkningar men med de nya kunskaperna bör man överväga att erbjuda alla med hormonkänslig bröstcancer längre tids behandling än man erbjuder idag.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.

Självundersökning och mammografiscreening vid bröstcancer.
Förekomsten av bröstcancer ökar med stigande ålder
Bröstvävnader där bröstcancer kan utvecklas.
Mammografi. Ultraljudsundersökning. Cellprov. Bröstbevarande kirurgi. Mastektomi. Sentinel node tekniken. Kirurgi i armhålan. Hudsparande mastektomi. Cytostatikabehandling. Hormonsänkande behandling. Antikroppsbehandling. Strålbehandling.
Självundersökning och mammografiscreening vid bröstcancer.
Förekomsten av bröstcancer ökar med stigande ålder
Bröstvävnader där bröstcancer kan utvecklas.
Mammografi. Ultraljudsundersökning. Cellprov. Bröstbevarande kirurgi. Mastektomi. Sentinel node tekniken. Kirurgi i armhålan. Hudsparande mastektomi. Cytostatikabehandling. Hormonsänkande behandling. Antikroppsbehandling. Strålbehandling.
Självundersökning och mammografiscreening vid bröstcancer.
Förekomsten av bröstcancer ökar med stigande ålder
Bröstvävnader där bröstcancer kan utvecklas.
Mammografi. Ultraljudsundersökning. Cellprov. Bröstbevarande kirurgi. Mastektomi. Sentinel node tekniken. Kirurgi i armhålan. Hudsparande mastektomi. Cytostatikabehandling. Hormonsänkande behandling. Antikroppsbehandling. Strålbehandling.
Självundersökning och mammografiscreening vid bröstcancer.
Förekomsten av bröstcancer ökar med stigande ålder
Bröstvävnader där bröstcancer kan utvecklas.
Mammografi. Ultraljudsundersökning. Cellprov. Bröstbevarande kirurgi. Mastektomi. Sentinel node tekniken. Kirurgi i armhålan. Hudsparande mastektomi. Cytostatikabehandling. Hormonsänkande behandling. Antikroppsbehandling. Strålbehandling.