CYTOSTATIKABEHANDLING

Alternativt namn:  cellgiftbehandling, kemoterapi.   gr. chemeia: kemi,   gr. therapeia: sjukdomsbehandling.

Cytostatikabehandling kallas också ibland för cellgiftbehandling eller kemoterapi. Läkemedlen dräper cancerceller eller hindrar dem i att växa. Cytostatika påverkar cellerna i samband med att de delar sig, och eftersom cancerceller delar sig oftare än normala celler, är det effektiva mot cancer.

Eftersom cytostatika även påverkar friska celler, kan de ge en hel del biverkningar.

Det finns flera typer av cytostatika som är effektiva vid bröstcancer och de kan användas ensamma eller i kombination med varann eller med andra typer av läkemedel.

Om cytostatikabehandling

Cytostatikabehandling.

"Cytostatika ges för att bota cancer eller bromsa och lindra sjukdomsförloppet."

Cytostatika är ett samlingsnamn för en stor grupp läkemedel som används för att bota eller lindra flera olika cancersjukdomar.

Vid bröstcancer används cytostatika som tilläggsbehandling (adjuvant, lat. adjuvare hjälpa) efter operation för att minska risken för återfall, eller för att bromsa och lindra förloppet ifall bröstcancern inte går att bota.

Tilläggsbehandling ges framför allt till bröstcancerpatienter som bedöms ha högre risk för återfall. Det avgör man genom analyser av tumören och prov från lymfkörtlarna. Syftet med tilläggsbehandlingen är att döda eventuella kvarvarande cancerceller i kroppen och därmed bota cancern.

"Cytostatika orsaker skador i cancercellerna på flera olika sätt."

Vissa cytostatika påverkar arvsmassan DNA, där några medel binder sig direkt till DNA spiralen, eller tränger undan och ersätter byggstenar i arvsmassan. I båda fallen blir det allvarliga fel i arvsmassan och leder till att cancercellerna dör. Andra cytostatika förhindrar cancercellerna i att dela sig och växa.

"Det ges ofta flera cytostatika i kombination."

Därvid angripas cancercellerna på olika sätt. Det gör att behandlingen blir mera effektiv. De vanligaste kurerna vid behandling av bröstcancer består av tre olika cytostatika i kombination. Cytostatikabehandling kan även kombineras med antikroppsbehandling eller hormonbehandling.

"Cytostatika ges direkt i blodet."

Vid tilläggsbehandling börjar den i regel någon månad efter operationen. Behandlingen ges ofta i cykler på 4 veckor. Två behandlingar ges med en veckas mellanrum och därefter håller man paus i tre veckor för återhämtning. Behandlingen pågår oftast under ett halvår.

"Cytostatika ger biverkningar."

Cytostatika påverkar inte bara cancerceller utan också många friska celler i kroppen. Friska celler har dock en bättre förmåga att återhämta sig och överleva än cancerceller. Det är speciellt celler som växer och delar sig ofta som påverkas, och gör att man får biverkningar. Celler som delar sig ofta är till exempel hårceller, celler i slemhinnor och blodbildande celler i benmärgen.

Biverkningarna vid tilläggsbehandling är jämförelsevis små, men omfattar illamående, torra slemhinnor, utebliven menstruation, trötthet och mer eller mindre håravfall. Cytostatikabehandling vid återfall i bröstcancer orsakar alltid håravfall.

Många blodvärden kan påverkas. Man kan bli känslig för infektioner. Man kan drabbas av blodbrist och blodet kan få svårt att levra. Under behandling håller man dock noga kontroll på förändringar i blodvärden.

"Illamående och kräkningar drabbar drygt hälften av patienterna."

Illamående vid behandling med cytostatika är ett stort problem för patienter under cancerbehandling. Olika och nya läkemedel har minskat problemet men fortfarande upplever mer än hälften av cancerpatienter illamående och kräkningar.

Man känner inte alla orsakerna till besvären. Eftersom cytostatika även skadar friska celler, kan det ge skador på slemhinnan i mage och tarmar. Det gör att ämnet serotonin flyter ut från de skadade cellerna. Det är ett signalämne som signalerar till kräkcentrum i hjärnan och får en att må illa. Andra ämnen verkar också ha betydelse för uppkomsten av illamående och kräkningar vid cytostatikabehandling.

Det finns en ökad risk för att få besvär om man är kvinna och yngre än 50 år.

Illamåendet kan komma snabbt efter behandling och inom ett dygn. Det är ofta både illamående och kräkningar och varar ett till två dygn. Behandlingen består i att ge medicin som hämmar signalsubstansen serotonin tillsammans med kortison.

Illamåendet kan också uppträda senare än ett dygn efter behandling och varar tre till fem dygn. Oftast har man inga kräkningar. Den fördröjda illamående behandlas med mediciner som hämmar andra signalsubstanser (substans P) tillsammans med kortison.

Se filmen om cytostatikabehandling

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.

Cytostatikabehandling.
Cytostatikabehandling.
Cytostatikabehandling.

Se filmen om cytostatikabehandling

CYTOSTATIKA-BEHANDLING

Cytostatikabehandling.

Se filmen om cytostatikabehandling