EKG

Alternativt namn:  elektrokardiografi, elektrokardiogram.

Elektrokardiografi (EKG) är en undersökning av hjärtats elektriska aktivitet. Aktiviteten visas i ett diagram med ett flertal kurvor. Diagrammet kallas ett elektrokardiogram och benämns även som EKG.

EKG är en rutinundersökning och är vanlig vid hälsokontroller och när man söker för symtom från fram för allt hjärta och kärl.

Ett EKG kan upptäcka störningar i hjärtrytmen och påvisa olika hjärtsjukdomar.

Om EKG

"Elektriska impulser får hjärtat att slå."

Hjärtat är en muskel som pumpar blodet runt i kroppen. Pumpfunktionen uppstår när muskelcellerna i hjärtat drar ihop sig. Det är elektriska impulser som får hjärtmuskelcellerna att dra ihop sig i rytmiska rörelser. De elektriska impulserna breder ut sig i hjärtmuskeln via speciella omvandlade muskelceller som bilder ett system av ledningar, det så kallade retledningssystemet. Ledningssystemet ser till att de elektriska impulserna kommer till de olika delar av hjärtat i rätt ordning, så att pumpen fungerar som den ska.

Den elektriska impulsen bildas först i ett litet område i höger förmak som kallas sinusknuten. Härifrån breder impulsen sig ut i förmaken, som härefter drar ihop sig. Normalt är förmaken elektriskt isolerad från höger och vänster kammare utom motsvarande AV-knuten, som är en slags elektrisk brygga, där impulsen transporteras vidare till hjärtkamrarna. Från AV-knuten breder impulsen sig ut i hjärtkamrarna via så kallade Purkinjefibrer. Det får hjärtkamrarna att dra ihop sig.

Hjärtats retledningssystem.

"Kroppens vävnader och vätskor kan leda ström."

Eftersom kroppen kan leda ström vill de elektriska strömmarna i hjärtat fortplantas ända ut till huden. Här kan de mätas med elektroder som placeras på huden. Tio elektroder placeras på exakta ställen på huden för att man ska kunna tolka kurvorna korrekt.

"EKG-apparaten mäter och bearbetar strömmarna till kurvor."

Mätningarna av strömmarna bearbetas i en EKG-apparat och resultatet visas i ett antal olika kurvor som sedan tolkas av vårdpersonal. Normalt tolkar man 12 olika kurvor.

EKG normalt.

"EKG görs ibland under olika förutsättningar."

Vanligast gör man ett EKG i vila - ett vilo-EKG. I bland behöver man göra EKG under ansträngning för att få fram förändringar i kurvorna, som kan avslöja hjärtsjukdom. Det kallas ett arbets-EKG och används typiskt när man vill undersöka om man har kärlkramp. Ansträngning uppnås vid att cykla på motionscykel eller gå på ett gångband.

Störningar i hjärtrytmen, till exempel hjärtrusningar, kan ske under korta perioder av dygnet. Ofta fångar man inte detta på ett vanligt vilo-EKG, där man enbart registrerar hjärtrytmen under mycket kort tid. Därför kan man göra ett EKG, som spelas in på ett band. Det kallas ett 24-timmars EKG eller ett Holter-EKG. Man bär ett litet mobilt EKG-apparat med bandspelare och elektroder under ett till två dygn för att registrera eventuella kortvariga störningar i hjärtrytmen. Det inspelade EKG analyseras sedan av en läkare.

"EKG-kurvorna har flera taggar som man känner igen och tolkar."

En förutsättning för att kunna tolka EKG-kurvor är att man vet hur det ska se ut när hjärtat är friskt och arbetar normalt. En kurva består av olika taggar för varje hjärtslag. Avhängig av vilken elektrod man mäter på får man kurvor med olika utseende.

Kurvorna har alla några speciella taggar som benämnas med bokstäver som på bilden nedan. Varje tag och avstånden mellan dem visar hur den elektriska aktiviteten breder ut sig i hjärtat. Sker det förändringar i aktiviteten i förhållande till det normala kan det visa sig i EKG'et och bero på hjärtsjukdom.

Normal EKG-kurva med taggar.

Undersökningen sker så här

"EKG undersökningen kräver ingen förberedelse."

Undersökningen tar bara några minuter och är helt smärtfri.

Det är mycket viktigt att man gör EKG undersökningen i ett varmt rum. Man är avklädd på överkroppen och kan lätt frysa. När man fryser har man skakningar i flera musklar och det kan störa undersökningen så att kurvorna är svåra att tolka.

Vid ett vilo-EKG ligger man på rygg på en brits. Har man mycket hår på bröstet kan det vara nödvändigt att raka bort hår för att få elektroderna att fästa bra.

Det placeras sex elektroder på bröstet och ut mot vänster sida. En elektrod placeras på varje handled och två elektroder på vänster ankel. Till varje elektrod kopplas en ledning som har förbindelse till EKG-apparaten.

Har kurvorna bra kvalitet, skriver man ut kurvorna på en pappersremsa för tolkning.

EKG elektrodernas placering på kroppen.

Så tolkas undersökningen

"EKG kan visa på störningar i hjärtrytmen och sjukdomar i hjärtmuskeln."

Om de elektriska impulserna uppstår någon annan stans än i sinusknuten eller om retledningssystemet blockeras, kan det ändra EKG-kurvorna. Om en del av hjärtmuskeln får syrebrist eller dör som vid hjärtinfarkt, ändras den väg som de elektriska impulserna normalt tar i hjärtat, och det visar sig vid förändringar i kurvorna på EKG. Eftersom man registrerar 12 kurvor via olika elektroder, vill man ofta kunna få en ide om var i hjärtat felet sitter. Förtjockning av hjärtmuskeln och vidgning av en kammare som vid hjärtsvikt kan även avslöjas.

"Extraslag syns ofta på EKG."

En av de vanligaste och oftast helt ofarliga störningar är extraslag även kallad extrasystoler. Dessa extraslag inträffar före det normala hjärtslag. Den elektriska impulsen som startar det extra hjärtslaget uppstår inte i sinusknuten men något annat ställe i hjärtat. Extraslaget följs av en paus efter slaget som är lite längre än normalt. Det nästföljande normala hjärtslaget är således något kraftigare än normalt, eftersom hjärtat får tid att fyllas lite mer med blod på grund av pausen. Det kan oftast kännas som att det hoppar till bröstet.

EKG med extraslag.

"Vid förmaksflimmer försvinner P-taggen."

När man har förmaksflimmer försvinner den tydliga P-taggen och baslinjen mellan hjärtslagen ersätts med en oregelbunden linje med flimmervågor. Hjärtrytmen blir också oregelbunden och oftast snabb.

EKG med förmaksflimmer.

"Syrebrist och hjärtinfarkt ger förändringar mellan S- och T-taggarna."

Under en attack med kärlkramp vill linjen mellan S- och T-taggen oftast vara nedsänkt. Innefattar området med syrebrist hela tjockleken kan man se upphöjningar av linjen. EKG blir normalt igen när kärlkrampen går över.

Vid hjärtinfarkt ser man ofta i det akuta skedet en upphöjning av linjen mellan S- och T-taggen. Efter några dagar kan Q-taggen bli djupare.

Förändringar i EKG-kurvan vid kärlkramp och hjärtinfarkt.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.

Hjärtats retledningssystem.
EKG normalt.
Normal EKG-kurva med taggar.
EKG elektrodernas placering på kroppen.
EKG med extraslag.
EKG med förmaksflimmer.
Förändringar i EKG-kurvan vid kärlkramp och hjärtinfarkt.
Hjärtats retledningssystem.
EKG normalt.
Normal EKG-kurva med taggar.
EKG elektrodernas placering på kroppen.
EKG med extraslag.
EKG med förmaksflimmer.
Förändringar i EKG-kurvan vid kärlkramp och hjärtinfarkt.
Hjärtats retledningssystem.
EKG normalt.
Normal EKG-kurva med taggar.
EKG elektrodernas placering på kroppen.
EKG med extraslag.
EKG med förmaksflimmer.
Förändringar i EKG-kurvan vid kärlkramp och hjärtinfarkt.
Hjärtats retledningssystem.
EKG normalt.
Normal EKG-kurva med taggar.
EKG elektrodernas placering på kroppen.
EKG med extraslag.
EKG med förmaksflimmer.
Förändringar i EKG-kurvan vid kärlkramp och hjärtinfarkt.