FÖNSTERTITTARSJUKA

Alternativt namn:  Claudicatio intermittens, kärlkramp i benen, benartärsjukdom, arteriell insufficiens.   lat. claudicatio: halta.   lat. intermittere: avbryta, stoppa, pausa.

Fönstertittarsjuka är en beteckning på ett syndrom, dvs. en samling av symtom. Man får smärtor i ett eller bägge benen vid promenad och smärtan försvinner efter en kort stunds vila. Namnet fönstertittarsjuka har uppkommit därför att de drabbade ofta stannar upp och tittar i olika affärers fönster i väntan på att smärtorna ska försvinna.

Fönstertittarsjuka beror på uttalad åderförkalkning. Det är förträngningar i pulsådrorna till och i benen som ger symtomen. Kärlförträngningarna hindrar att benmusklerna får tillräckligt med blod och syre, när de jobbar och det ger smärtor.

Rökstopp och behandling av andra riskfaktorer samt gångträning är viktiga behandlingsprinciper.

Om fönstertittarsjuka

"Fönstertittarsjuka är ett tecken på allvarlig åderförkalkning."

Fönstertittarsjuka kallas även för kärlkramp i benen. På läkarspråk kallas syndromet claudicatio intermittens och betyder tillfällig hälta.

Fönstertittarsjuka beror på åderförkalkning i pulsådrorna, som försörjer benen och är en del av begreppet benartärsjukdom. När man har åderförkalkning är det inte bara lokaliserad i benen men i alla kroppens pulsådror. Börjar man få symtom av åderförkalkning i olika delar av kroppen, som till exempel i benen, betyder det att åderförkalkningen är allvarlig och har utvecklat sig långt.

Smärtan, som uppkommer vid fönstertittarsjuka, är inte farlig i sig men sjukdomen åderförkalkning, som är orsak till smärtan, är en mycket allvarlig sjukdom och behöver vård. Det finns en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

Fönstertittarsjuka.

"Förekomsten är lite osäker."

Man uppskattar att mer än 10% av personer i Sverige över 65 år har fönstertittarsjuka. Hos personer yngre än 50 år förekommer fönstertittarsjuka hos ungefär 1,5%. Undersökningar i andra europeiska länder tyder dock på en större förekomst.

Fönstertittarsjuka uppkommer senare i livet hos kvinnor jämfört med män.

"Risken för amputation är låg."

Ungefär 75% av personer med fönstertittarsjuka förblir stabila och symtomen blir inte värre. Övriga vill uppleva en försämring över tid. Det är dock mindre än 2% som riskerar amputation.

Symtom

"Symtomen är ofta typiska."

Vid fönstertittarsjuka är det typiskt att det inte gör ont i vila eller när man börjar att promenera. Smärtorna kommer efter en stunds promenad och ökar gradvis. Hur fort smärtorna kommer beror bland annat på hur mycket man anstränger benet. Går man snabbt eller uppför en backe eller trappor kommer smärtorna fortare än om man går lugnt eller på plan mark. Ibland känner man en uttalad muskeltrötthet istället för smärtor.

Når man stannar upp och vilar vill smärtan eller tröttheten avta eller helt försvinna inom någon minut.

"Det är vanligast med smärtor i vaden."

Vadsmärtor är vanligast men smärtor både i fot, lår och skinka förekommer. Lokaliseringen av smärtan är bestämt av var de betydande kärlförträngningar sitter i pulsådrorna. Enkelt kan man säga att kärlförträngningen sitter en "våning" över smärtan (se bilden nedan).

Typiskt vill vadsmärtan bero på förträngningar i ljumskens och lårets pulsådror. Fotsmärtor beror på förträngningar i nivå med knä och övre underben. Förträngningar i bäckenpulsådror och nedre delen av kroppspulsådern kan typiskt ge smärtor i skinka eller lår. Förträngningar i nedre kroppspulsådern vill typisk ge smärtor på bägge sidor.

Kärlförträngning/-stopp sitter en nivå över där smärtan/tröttheten käns.

"Andra sjukdomar kan ge symtom som fönstertittarsjuka."

Vid Buergers sjukdom uppstår det också förträngningar i armarnas och benens pulsådror, men förträngningarna beror på en kraftig lokal inflammation i kärlen och inte på åderförkalkning. Sjukdomen är starkt kopplat till tobaksrökning och ses fram för allt hos storrökande män före 45 års ålder. Man vet inte särskild mycket om sjukdomen, men rökstopp är den ända behandlingen och det brukar vara effektivt. Vid fortsatt rökning är det stor risk för amputation.

Smärtor, som utlösas av sjukdomar från muskler och skelett, kan efterlikna fönstertittarsjuka. Artros i höft eller knä och reumatiska sjukdomar kan ge snarlika symtom som fönstertittarsjuka. Vid förträngning av ryggmärgskanalen (spinal stenos) utlösas också bensmärtor, men smärtorna försvinner först efter mycket lång tid och inte lika snabbt som vid fönstertittarsjuka. Bensmärtorna vid spinal stenos vill också typiskt bli värre när man går eller står i nedförsbacke.

"Se upp om det uppstår smärtor i vila eller sår."

Börjar man ha smärtor även i vila eller det uppstår sår på foten är det ett uttryck för en kritisk försämring med risk för kallbrand och amputation. Man bör snabbt söka vård.

Undersökningar

"Sjukhistorien och en noggrann kärlundersökning ger oftast diagnosen."

Patientens typiska beskrivning av symtomen ger oftast misstanke om fönstertittarsjuka. Har man även symtom på åderförkalkning från andra organ, som hjärta eller hjärna, kan det styrka misstankarna. Har man sen tidigare diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter eller röker tobak ökar sannolikheten.

Det är  viktigt att läkaren tar rått på vilka mediciner som ges.

"Kroppsundersökningen är viktig."

Vid läkarens kroppsundersökning fokuserar hen speciellt hur huden på benen och naglarna på tårna ser ut. Är naglarna förtjockade och har sprickor kan det vara ett tecken på dålig blodcirkulation. Om behåringen på tå och fotrygg är försvunnen är det likaledes ett sådant tecken. Är huden tunn eller har sår kan det vara allvarligt. på blodcirkulationen och blodkärlen till benen.

Läkaren tar blodtryck i överarmen och puls samt lyssnar på hjärtat. Med fingrarna försöker hen känna pulsar i ljumske, knäveck, vid ankeln och på fotryggen. Med stetoskopet lyssnas det över de stora pulsådrorna. Man lyssnar efter blåsljud från pulsådrorna över buken, ljumsken och knävecket. Blåsljud bildas när blodet virvlar runt efter det har passerat förträngningar.

Med ett speciellt apparat som kallas en doppler kan man lyssna på blodflödet i kärlen. Apparaten använder ultraljudsvågor som skickas iväg och krockar med blodkropparna i kärlet. Vågorna stötas tillbaka och uppfångas av dopplern, som i sin tur omvandlar dem till ett brusande pulserande ljud.

Med doppler-apparaten och en blodtrycksapparat runt ankeln, mäter man ett ankelblodtryck. Har man friska blodkärl vill man ha ett lika högt blodtryck vid ankeln som i överarmen när man ligger ner. Är blodtrycket i ankeln lägre än i överarmen, tyder det på förträngningar i pulsådrorna till eller i benet.

Trots typiska symtom på fönstertittarsjuka finner man ibland inga säker skillnad i blodtryck mellan överarm och ankel. Då kan man låta patienten promenera i korridoren till de typiska besvären uppstår och därefter göre nya blodtrycksmätningar. Nu vill man oftast kunna mäta en skillnad i blodtrycken.

På en kärl-specialistklinik vill man även kunna mäta ett tåtryck.

"EKG, urin- och blodprov tas också."

EKG tar man för att se hur hjärtat mår. Urinen kontrolleras för socker. Med blodprover vill man framförallt undersöka blodfetter och blodsocker. Blodkoncentrationen och njurfunktionen är även viktiga delar att ta reda på.

Behandlingar

"Rökstopp är A och O."

Röker man är det oerhört viktigt att sluta. Det kan vara svårt men det finns god hjälp att få inom sjukvården. Många distriktssköterskor har en specialutbildning i detta och kan erbjuda god hjälp.

Telefon- och internettjänsten Sluta-Röka-Linjen kan även vare till stor nytta, när man vill sluta röka.

"Gångträning hjälper."

Regelbunden gångträning kan öka gångdistansen betydligt. Hos patienter med lindriga symtom kan fönstertittarsjukan helt försvinna. Man vet inte helt exakt varför gångträning hjälper så bra, men det spekuleras i att kroppen bildar nya blodkärl, som leder blodet förbi förträngningarna i de större pulsådror, och därmed förbättrar blodflödet till benet. Gångträning styrker även hjärtat och det kan ytterligare ge ett bättre blodflöde till benet. Möjligen tränas muskelcellerna att dra ut mer syre och näring från blodet när man tränar.

Annan träning av övriga delar av kroppen, till exempel träning av armarna, kan ha en bra effekt.

"Andra sjukdomar kan begränsa träning."

Många med fönstertittarsjuka har även andra besvär som kan begränsa möjligheten att träna. Det kan vara kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, följdtillstånd efter stroke, ledsjukdom, balansbesvär eller annat. Det är dock nästan alltid möjligt att hitta ett sätt att träna, som är lämpligt och säkert. Man kan få bra hjälp av till exempel en fysioterapeut att hitta lämpliga träningsformer. Någon form av träning är bättre än ingenting alls.

"Läkemedlet Pletal kan förbättra gångsträckan."

Ifall gångträning och rökstopp inte ger någon förlängning av gångsträckan, kan man pröva behandling med Pletal (cilostazol). Läkemedlet har i undersökningar kunnat förlänga gångsträckan lite gran (ungefär 50 meter i genomsnitt). Hos patienter med mycket kort gångsträcka kan det vara till nytta.

Läkemedlet vidgar blodkärlen och gör att blodplättarna blir mindre klibbiga och motverkar att de klumpar ihop sig och bildar proppar. Pletal har dock ingen effekt på grundorsaken åderförkalkning.

Pletal kan ge biverkningar i form av huvudvärk och magbesvär. Det finns ingen kunskap om biverkningar vid långtidsbehandling.

"Läkemedel för att bromsa åderförkalkning och förebygga komplikationer."

Grundorsaken åderförkalkning är en sjukdom som angriper kärlen i hela kroppen. Fönstertittarsjuka är enbart en samling symtom från benen orsakat av åderförkalkning. Symtom från andra organ som hjärta och hjärna kan redan vara tillstädes eller inte. Fönstertittarsjuka är alltså enbart ett av många tecken på att man har en allvarlig åderförkalkning. Med olika behandlingar vill man försöka bromsa fortsatt utvecklingen av åderförkalkning och sjukdomens komplikationer.

Blodproppshämmande läkemedel minskar risken för blodpropp i kranskärl och därmed hjärtinfarkt. Det vanligaste läkemedlet är acetylsalicylsyra i en liten dos dagligen. Klopidogrel eller ticagrelor är andra blodproppshämmande läkemedel som eventuellt kan ges tillsammans med acetylsalicylsyra. Läkemedlen fungerar vid att hindra blodplättarna (trombocyterna) att klumpa ihop och bilda blodproppar i till exempel kranskärlen.

Reglering av blodfetter bromsar åderförkalkning och minskar risk för hjärtinfarkt. Statiner, som är den vanligaste typen av blodfettssänkande läkemedel vid kärlkramp, sänker fram framförallt det skadliga LDL-kolesterolet. Det bromsar bildningen av kolesterol och åderförkalkningen i kärlen samt minskar risken att utveckla hjärtinfarkt.

Blodtryckssänkande läkemedel behövs om man har högt blodtryck. Åderförkalkningen bromsas och risken för stroke och hjärtinfarkt minskas. En sänkning av blodtrycket kan dock öka symtomen från benen. Man får ibland försöka att balansera och hitta en kompromiss mellan en viss blodtryckssänkning och ökade symtom i benen.

"Fotvård och kontroll av diabetes är viktigt."

Vid nedsatt blodcirkulation till fötterna finns det risk för utveckling av sår. Det kan i värsta fall leda till infektion och kallbrand med amputation till följd.

Det är därför ytterst viktigt att kontrollerar och sköta om sina fötter på bästa sätt. Man kan få hjälp via distriktssköterska och specialutbildade fotvårdare.

Noga kontroll och behandling av eventuell diabetes är även viktigt.

"Ibland är det lämpligt att operera."

Normalt erbjuder man inte operation vid lindrig till måttlig fönstertittarsjuka. Som regel vill man oavsett graden av besvär försöka med konservativa behandlingar först, som har beskrivits ovanför. Har man trots konservativ behandling grava besvär med kort gångdistans och betydligt nedsatt livskvalitet, kan man överväga operation. Även åldern och den allmänna risken vid ett operativt ingrepp ingår i bedömningen.

De bästa resultaten av operation får man när förträngningarna sitter i den övre delen av benet och i bäckenet. Vid förträngningar längre ner, som kring knäet eller i underbenet är resultaten sämre.

Man kan välja mellan två sätt att operera: ballongvidgning med metallnät eller bypass-operation.

Vid ballongvidgning (PTA: perkutan transluminal angioplastik) för man in en kateter i pulsådern i ljumsken. I spetsen av katetern finns en ballong som förs in i det förträngda området i pulsådern. Ballongen blåsas upp och vidgar det förträngda området. För att säkra att det håller sig öppet, placeras ett rörformat metallnät, som spänner upp kärlväggen och hindrar det att falla ihop.

En bypass-operation är ett större ingrepp och kräver någon form av bedövning. Man öppnar upp intill kärlen man ska operera på och syr in ena änden av ett nytt blodkärl ovanför förträngningen och andra änden nedanför. Således kan blodet nu passera förbi förträngningen i denna bypass. Som bypass-kärl kan man välja en ven från kroppen eller ett kärl av konstmaterial. Ibland kan man även öppna upp pulsådern och skala ut förträngningen. Det kallas endartärektomi.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.

Kärlförträngning/-stopp sitter en nivå över där smärtan/tröttheten käns.
Kärlförträngning/-stopp sitter en nivå över där smärtan/tröttheten käns.
Fönstertittarsjuka.
Kärlförträngning/-stopp sitter en nivå över där smärtan/tröttheten käns.
Fönstertittarsjuka.
Kärlförträngning/-stopp sitter en nivå över där smärtan/tröttheten käns.