GALLSTEN

Alternativt namn:  cholelithiasis.   gr. chole: galla.   gr. lithos: sten.

Gallsten är ett mycket vanligt men oftast ett ofarligt besvär. Gallstenar är en sorts kristaller som bildas i gallblåsan. Det förekommer oftare hos överviktiga och hos personer som äter fet mat. Ärftliga anlag, ålder och vissa sjukdomar ökar risken. Cirka var femte man och var tredje kvinna drabbas av gallsten någon gång i livet.

Gallsten kan ge besvär med smärtor upp till höger i buken, ibland med utstrålning till höger axel. I vissa fall kan gallstenar leda till en inflammation i gallblåsan, gallgångarna eller bukspottkörteln.

Om gallsten

"Gallsten är vanligare hos kvinnor än hos män."

En tredjedel av kvinnor äldre än 40 år i Sverige har gallsten eller är opererad för gallsten. Hos män är det enbart en femtedel. Antalet personer med gallsten ökar med åldern och könsskillnaden minskar i de högre åldersgrupperna.

Orsaken till att kvinnor bildar gallsten tidigare än män tros bero på att gallans sammansättning under graviditet ändras och får större tendens att bilda stenar. Under graviditet tömmer gallblåsan sig sämre och ökar även risken att bilda stenar.

Det är sannolikt ärftliga faktorer som påverkar bildning av gallstenar. Förekomsten av gallstenar är till exempel högre i södra Sverige än i norra delen. Vissa släkter eller befolkningsgrupper har stor tendens att bilda gallstenar medan det hos andra förekommer ytterst sällan.

"Gallsten bildas oftast på grund av högt kolesterol i gallan."

I västvärlden består gallstenar av minst 70% kolesterol. När gallan är övermättat med kolesterol bildas kolesterolkristaller som samlas och bildar gallstenar. Ibland kan gallsten bildas även när mängden kolesterol i gallan är normal. Det kan hända när gallans innehåll av gallsyror är låg.

Gallblåsan drar ihop sig när man äter föda. Gallan pressas via gallgångerna ut i tarmen och blandar sig med födan. Vid graviditet drar gallblåsan sig ihop sämre och en hel del galla stannar kvar i gallblåsan. Kolesterolkristallerna i gallan samlas och får mer tid att bilda stenar. Likadant vid svält och bantning, där gallblåsan inte stimuleras att dra ihop sig av föda, kan gallan ansamlas i gallblåsan under längre tid och bilda stenar.

"Gallsten bildas oftast i gallblåsan."

Gallstenar hittas vanligast i gallblåsan men påträffas även i gallvägarna. I västvärlden räknar men med att 90% av de gallstenar man hittar i gallvägarna har bildats i gallblåsan och förts till gallgångerna via gallblåsegången. Man kallar dem sekundära gallgångsstenar. Eftersom de har bildats i gallblåsan är det oftast kolesterolstenar och de har därför en ljus/vit färg.

Primära gallgångsstenar bildas på plats i gallgångerna. De kallas för pigmentstenar eftersom de är bruna eller svarta. De innehåller färgämnen från gallan förutom kalcium och en lägre mängd kolesterol.

Symtom

"Det är ovanligt att gallstenar ger symtom."

Har man besvär av sina gallstenar kommer besvären ofta efter måltider. Särskild ger fetthaltig mat besvär.

Besvären kan bestå av:

Smärta under revbenen på höger sida. Smärtan kan vara dov, skärande eller krampartat. Smärtan kan även sitta högre upp mot mellangärdet.

Smärtan kan stråla ut mot ryggen och höger skulderblad.

Smärtan kommer ofta i attacker.

Man kan vara öm i området under höger revbensbåge som tecken på att gallblåsan är inflammerad.

Man kan känna sig uppblåst i magen och ha illamående och kräkningar.

Smärtan gör att man har svårt att sitta eller ligga still. Man kan ha ont i några minuter till flera timmar.

"Gallstenar kan ge inflammation i gallblåsa, gallgångar och bukspottkörtel."

I dessa fall får man feber och ont under höger revbensbåge samt eventuellt ont ut i ryggen. Smärtan blir ofta mer konstant. Vid inflammation av bukspottkörteln kan tillståndet bli livshotande.

Undersökningar

"Ett gallstensfall är ofta lätt att känna igen."

En läkare vill känna och lyssna på magen.

Det tas olika blodprover för att se hur levern fungerar.

En ultraljudsundersökning kan påvisa om man har gallstenar i gallblåsan. Man kan se hur levern ser ut och om det finns vidgade gallgångar i levern.

Får man misstanke om att det finns stenar i gallgångerna får man göra en ERCP. Då använder man ett slangformat instrument, ett endoskop, som man via munnen och magsäcken förs ut i tolvfingertarmen. Med hjälp av den inbyggda kameran ser man inuti organen och kan hitta mynningen av gallgången i tarmen. Med hjälp av en kateter kan man spruta kontrastmedel i gallgången och via röntgen se gångerna och eventuella stenar. Med olika instrument kan man fånga eller krossa stenarna och vidga gallgångens mynning i tarmen, så att de kan passera ut i tarmen.

Behöver man att kartlägga lever och gallgångar mer noggrant kan man även välja att göra skiktröntgen med datortomografi och magnetresonansundersökning.

Behandlingar

"Gallsten som inte ger besvär ska inte behandlas."

Får man ont av sina gallstenar kan man minska eller ta bort smärtan med smärtstillande medel. Undvik att äta fet mat.

"Ibland kan en operation behövas."

Om man ofta har besvär kan en operation bli aktuell.

Finns det förkalkningar i gallblåsans vägg på de undersökningar som gjorts, bör man operera bort gallblåsan. Det är även tillfället om man hittar polyper i gallblåsan. I dessa fall finns det en ökad risk för utveckling av cancer i gallblåsan.

Har man haft gulsot på grund av gallstenar eller inflammation i gallblåsa, gallgångar eller bukspottkörtel bör man också opereras.

Galloperation görs för det mesta med titthålsteknik, men en öppen operation med ett snitt under höger revbensbåge kan ibland vara nödvändigt.

Stenar i gallgången kan som tidigare nämnt tas bort vid ERCP-undersökning. Det kan göras som ett ingrepp före operation eller under en galloperation.

Det finns andra behandlingsmetoder som i vissa fall kan användas. De är dock inte så effektiva. Läkemedel kan lösa upp gallstenar. Behandling med ultraljuds-stötvågor kan krossa gallstenar så att de lättare passerar ut genom gallgångerna.

"Besvären kan fortsätta trots operation. "

Det finns en risk att besvären fortsätter på trots av att man har opererad bort gallblåsan. Det är därför viktigt att undvika de födoämnen, som man får besvär av.

Blir man inte av med besvären efter operationen, bör man kontakta sin läkare för att utreda andra orsaker till besvären.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.