HJÄRTINFARKT

Alternativa namn:  blodpropp i hjärtat, infarktus myocardii.   lat. infarcire: täppa till.   gr. mys: muskel.  gr. kardia: hjärta.

Hjärtinfarkt innebär att en del av hjärtmuskeln dör på grund av långvarig syrebrist. Tillståndet kallas i bland för blodpropp i hjärtat eftersom orsaken till syrebristen ofta är en blodpropp som täpper till ett av hjärtats kranskärl.

Många får en plötslig och kraftig smärta i bröstet men symtomen kan ibland vara annorlunda fram för allt hos kvinnor.

Hjärtinfarkt är en livshotande sjukdom som kräver sjukvård omedelbart. Chanserna att överleva och minska skadorna i hjärtmuskeln ökar ju tidigare man får vård.

Vid misstanke om hjärtinfarkt ring omedelbart 112.

Om hjärtinfarkt

"Kranskärlen försörjer hjärtmuskeln med blod."

Muskelcellerna i hjärtat behöver mycket syre och energi för att fungera och överleva. Hjärtats kranskärl ser till att muskelcellerna får blod med syre och näring.

I vila strömmar det cirka 150 ml blod per minut genom kranskärlen och det kan under hårt arbete öka till över 1 liter per minut.

Kranskärlen består av två pulsådror och flera vener. De två pulsådror (höger och vänster kranspulsåder) avgår från roten av kroppspulsådern. Kranspulsådrorna delar sig i talrika grenar och de olika grenarna har förbindelse med varan i det man kallar kollateraler.

Hjärtats kranskärl.

"27500 personer fick hjärtinfarkt i Sverige år 2014."

Ungefär en fjärdedel av alla personer med akut hjärtinfarkt avled inom fyra veckor efter insjuknandet år 2014. Glädjande är att dödligheten i akut hjärtinfarkt är sjunkande. Under de senaste 10 åren har dödligheten sjunkit med 46 procent.

60 procent av personer som insjuknar med akut hjärtinfarkt är män. Risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt är nästan dubbelt så stor som för kvinnor om man tar hänsyn till ålder.

Antalet personer som drabbas av hjärtinfarkt är högre bland lågutbildade än bland högutbildade.

"Infarkt uppstår när det blir långvarig syrebrist i hjärtmuskeln"

Den bakomliggande orsaken till en hjärtinfarkt är åderförkalkning i kranspulsådrorna. Ibland kan det bildas ett sår på en förkalkning. När detta sker vill blodplättarna klumpa sig ihop på det öppna såret och bilda en propp som kan täppa till kranspulsådern. Det blir därmed stopp i blodförsörjningen och syrebrist till en del av hjärtmuskeln. Efter ungefär 15 till 20 minuters syrebrist vill den del av hjärtmuskeln skadas oåterkalleligt och en hjärtinfarkt är ett faktum.

Därför är tidsfaktorn så betydande när behandling sättas igång. Ju tidigare dess bättre för att begränsa skadorna.

Utveckling av hjärtinfarkt.

"Infarkt kan orsaka rubbning av hjärtrytmen och/eller hjärtsvikt"

Skadan i hjärtmuskeln kan störa den elektriska aktiviteten i hjärtat som får hjärtat att pumpa. Det kan i värsta fall orsaka hjärtstillestånd och plötslig död. Därför är det viktigt att snabbt komma under observation och behandling på sjukhus.

När en del av hjärtmuskeln dör kan det området inte längre dra sig ihop och medverka till pumpkraften. Är infarkten liten får det oftast ingen stor betydelse, men är infarkten stor kan det orsaka att hjärtat förlorar så mycket pumpkraft att man får hjärtsvikt.

Symtom

"Hjärtinfarkt kan ge ett eller flera symtom samtidigt."

De vanligaste symtomen är:

  • Kraftig smärta eller obehagskänsla bakom bröstbenet och utstrålning till armar, hals, käke eller buk. Smärtan kan även främst vara lokaliserad till rygg, buken, armar eller hals. Smärtan varar från minuter till dagar och lindras inte av vila eller nitroglycerin.
  • Plötslig andnöd.
  • Kortvarig svimning, yrsel, psykisk oro, förvirring eller kramper på grund av nedsatt cirkulation i hjärnan.
  • En uttalad sjukdomskänsla.
  • Illamående, kräkningar eller diare.
  • Kallsvettning.
  • Vaga eller inga symtom alls.

"Bröstsmärtor behöver inte vara hjärtinfarkt."

Det är inte ovanligt att känna smärtor i bröstet men det finns många andra orsaker till smärtor där än hjärtinfarkt. Sjukdomar i organ i den övre del av buken eller i lungorna eller lungsäcken kan orsaka en känsla av bröstsmärta. Ibland är det enbart gas i tjocktarmen.

Undersökningar

"Undersökning starter redan i ambulansen."

Den moderna vården av patienter med misstänkt hjärtinfarkt starter redan under transporten till sjukhus. Eftersom tidsaspekten är så viktig för att begränsa skadorna i hjärtmuskeln, är det viktigt att ställa diagnos och påbörja behandling så fort som möjligt.

I ambulansen ges syrgas och smärtstillande. Det tas även ett EKG. Med hjälp av modern informationsteknologi kan man överföra EKG till sjukhuset, där en läkare kan bedöma detta. Ifall läkaren finner tecken på att det är ett akut hjärtinfarkt, kan hen ordinera behandling i ambulansen med propplösande medicin (trombolys) om det dröjer innan ballongvidgning kan göras.

Läkaren planerar för det akuta omhändertagandet vid patientens ankomst till sjukhuset. För att spara tid kan patienten tas direkt till behandlingsavdelning för kranskärlsröntgen och ballongvidgning alternativt bypass-operation.

"EKG kan visa var infarkten sitter och om hjärtrytmen är påverkat."

EKG är en obligatorisk undersökning, när en patient söker för bröstsmärtor.

Syrebrist och skada i hjärtmuskeln vill ändra de elektriska strömmar i hjärtat. Man vill därför kunna se en förändring i EKG-kurverna som registreras på kroppens yta. Kurvorna kan visa var i hjärtat skadan har skett.

EKG kan även visa om det är störningar i hjärtrytmen, som kan rubba hjärtats funktion och i värsta fall leda till plötslig död.

EKG tas regelbundet under ett vårdförlopp för hjärtinfarkt. Där följer man infarktens utveckling över tid och bedömer rytmen.

För att övervaka rytmstörningar har patienter med hjärtinfarkt även konstant övervakning med EKG, som visas på datorskärm och övervakas av personal på hjärt-intensivvårdsavdelning.

"Blodprov avslöjar skada i hjärtmuskeln."

När hjärtmuskelvävnad dör, som vid en hjärtinfarkt, läcker flera olika äggviteämnen (hjärtenzymer) till blodet. Med blodprov kan man bestämma mängden av dessa ämnen. Man tar regelbundet blodprover under den första vårdtiden och nivåerna av enzymerna i blodet mätas. Nivåerna kan dels fastställa diagnosen hjärtinfarkt men även ge en bild av hur mycket hjärtmuskelvävnad som har dött.

"Kranskärlsröntgen visar var stoppet sitter."

Vid ankomsten till sjukhus vill man ofta göra akut kranskärlsröntgen (koronarangiografi). Man för in en tunn slang av plast i en pulsåder i ljumsken eller i armen. Spetsen av slangen förs via kroppspulsådern upp till kranspulsådrornas mynningar just ovanför hjärtat. Genom slangen sprutas kontrast i de två kranspulsådror var för sig. Därvid syns stopp och förträngningar i kranspulsådrorna. Man kan därefter föra in en kateter och direkt göra ballongvidgning.

Kranskärlsröntgen.

Behandlingar

"Infarktbehandlingen fokuserar på att öppna upp det tilltäppta kranskärlet så fort som möjligt."

Den del av hjärtmuskeln som har syrebrist skadas allvarligare ju längre tid som går innan man får igång blod- och syretillförseln igen. Efter ungefär 20 minuter vill det börja uppstå oåterkallelig skada i delar av området med syrebrist. Ju snabbare blodflödet kommer igång till det hotade området dess mindre blir skadan och det förbättrar prognosen för patienten.

"Ballongvidgning är effektivare än trombolys."

Vilken behandlingsmetod (ballongvidgning eller blodpropplösande behandling) man i första hand vill använda för att öppna det tilltäppta kranskärlet beror på tiden det vill ta att komma till ett sjukhus som kan utföra ballongvidgning av kranskärl. Kan man göra en ballongvidgning inom 1½-2 timmer efter symtomen har börjat, vill man välja det som behandling. Hinner man inte inom 2 timmar, sätter man igång med blodpropplösande behandling så fort som möjligt i ambulans. Ofta behövs ballongvidgning efter trombolysbehandlingen.

"Syrgas och smärtstillande ges i ambulansen."

Det har i många år funnits en tradition för att ge syrgas vid hjärtinfarkt, utan att man vet om det är bra eller inte. När man får syrgas ökar syrgasmängden i blodet. Kroppens organ och även hjärtat får tillfört mer syrgas och man har trott att det kan begränsa skadan i hjärtmuskeln. Det finns dock flera studier som tyder på, att en ökad syrgastillförsel kan göra mer skada än nytta.

Det är dock viktigt att ge smärtstillande mediciner, ofta morfin, i tillräckliga doser vid hjärtinfarkt. Smärtor, oro och ångest ökar hjärtats arbete och behov av syre och kan förvärra skadan i hjärtmuskeln. När man minskar smärta, oro och ångest minskar hjärtats syrebehov.

"På sjukhuset finns ett batteri av behandlingsrutiner."

På sjukhuset vill man snabbt göra en första bedömning av hur patienten och hjärtat mår. Sedan är patienten under konstant observation med EKG, blodtrycks- och pulsmätning. Det anläggs ett dropp, så att man har tillgång till att ge mediciner direkt i blodet. Man får fortfarande syrgas.

Målet är att så snabbt som möjligt öppna upp det tilltäppta kranskärlet. Medan man förbereder ballongvidgning ges smärtstillande medicin så att man är smärtfri. Oro och ångest kan behandlas med lugnande läkemedel. Det ges blodproppshämmande. Betablockerare kan ges för att lugna hjärtat och motverka rytmstörningar. Uppstår det rytmstörningar behandlas de omedelbart.

Så fort som möjligt görs en kranskärlsröntgen, där man ser förträngningar eller stopp i kranspulsådrorna. Dessa öppnas med ballongvidgning och säkras oftast med ett nätrör av metall (stent).

Det kan ibland finnas olika orsaker till att ballongvidgning inte går att genomföra. I dessa fall kan en akut bypass-operation bli aktuell.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.

Hjärtats kranskärl.
Utveckling av hjärtinfarkt.
Kranskärlsröntgen.
Hjärtats kranskärl.
Utveckling av hjärtinfarkt.
Kranskärlsröntgen.
Hjärtats kranskärl.
Utveckling av hjärtinfarkt.
Kranskärlsröntgen.
Hjärtats kranskärl.
Utveckling av hjärtinfarkt.
Kranskärlsröntgen.