HÖGT BLODTRYCK

Alternativt namn:  hypertoni, hypertensio arterialis.   gr. hyper: över.   lat. tensio: spänning.

Blodtrycket är det tryck som uppstår i pulsådrorna när hjärtat pumpar blodet ut i kroppen.

Högt blodtryck eller hypertoni är ett tillstånd och en riskfaktor, där blodtrycket är så mycket högre än normalt för befolkningen att det ger en ökad risk för bland annat hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, njursjukdom och för tidig död.

Det finns ingen skarp gräns mellan normalt och högt blodtryck, men man har bestämt sig för att personer med ett blodtryck på 140/90 mmHg eller högre har hypertoni.

Hos upp emot 95% med högt blodtryck känner man inte orsaken till tillståndet.

Högt blodtryck kan behandlas med ändrad livsstil och medicin.

Om högt blodtryck

"Högt blodtryck i sig är ingen sjukdom men ett tillstånd."

Högt blodtryck är ett tillstånd som ökar risken för att utveckla annan sjukdom. Högt blodtryck är således en riskfaktor i likhet med att röka eller köra for fort i bil. Det är först när det höga blodtrycket har börjat påverka till exempel hjärna, hjärta och njurar på ett mätbart eller kännbart sätt att högt blodtryck blir en del av en sjukdomsprocess.

Att ha högt blodtryck innebär en ökad risk för utveckling av ateroskleros och hjärt- och kärlkomplikationer senare i livet.

"Tillfälligt högt blodtryck är en normal reaktion på stress och fysisk aktivitet."

Det är normalt för kroppen att öka blodtrycket vid fysisk aktivitet, stress och upphetsning. Blodtrycket varierar även från dag till dag. Dessa "normala" svängningar i blodtrycket har ingen negativ inverkan på hälsan.

Är blodtrycket däremot högt i vila vid upprepade mätningar, börjar man prata om förhöjt blodtryck. Man brukar mäta blodtrycket vid minst tre olika tillfällen och i vila för att bedöma om det föreligger högt blodtryck.

"Blodtrycket mäts med en blodtrycksapparat."

Blodtrycket brukar mätas med en manuell eller automatisk blodtrycksapparat.

Blodtrycksapparaten består av en manschett med en slang till en pump och ett manometer, där man avläser blodtrycket. Manuella blodtrycksapparat kräver att man även använder ett stetoskop. Automatiska blodtrycksapparat kan mäta blodtrycket direkt och det visas på en display.

Ett blodtryck redovisas som två värden - det systoliska blodtrycket (övertrycket) och det diastoliska blodtrycket (undertrycket). Det mäts i millimeter kvicksilver (mmHg).

Systoliskt tryck är det tryck som uppstår när hjärtat pressar blodet ut i pulsådrorna. Diastoliskt tryck är det tryck som uppstår när hjärtat slappnar av.

Ett blodtryck brukar skrivas så här: 120/80 mmHg. Det uttalas ofta som: 120 över 80.

Manuell och automatisk blostrycksapparat.

"Normalt blodtryck är under 140/90 mmHg."

Ett normalt blodtryck varierar med ålder och en persons allmäntillstånd. För de flesta vuxna i vila gäller följande värden:

    Normalt blodtryck: 100 – 140/60 – 90 mmHg

    Lätt förhöjt blodtryck: 140 – 160/ 90 – 100 mmHg

    Högt blodtryck: mer än 160 mmHg i övertryck eller mer än 100 mmHg i övertryck.

"Ungefär var tredje vuxen har högt blodtryck."

I hela befolkningen är det lika vanligt bland kvinnor och män att ha förhöjt blodtryck. Bland yngre och medelålders personer är hypertoni dock vanligare hos män. Hos äldre är det vanligare hos kvinnor.

Förekomsten av hypertoni stiger med åldern. Svår hypertoni, där vilotrycket är högre än 180 mmHg systoliskt och/eller 110 mmHg diastoliskt, förekommer hos ungefär var tionde, som har hypertoni.

Förekomsten av högt blodtryck varierar i olika delar av världen. I områden där befolkningen äter mycket lite salt, förekommer hypertoni nästan inte.

"Orsaken till högt blodtryck är okänd hos 90-95%."

När man inte hittar någon enstaka utlösande orsak till förhöjd blodtryck brukar man kalla det för primär eller essentiell hypertoni. Den typen är långt den vanligaste.

Hos 5-10% med hypertoni finns en klar bakomliggande orsak. Då kallar man det för sekundär eller symtomatisk hypertoni. Det kan vara en hormonrubbning eller en njursjukdom. P-piller kan orsaka hypertoni och vid en komplikation till en graviditet kan man se förhöjd blodtryck. Det är speciellt hos yngre med hypertoni man vill misstänka att hypertonin är sekundär.

Symtom

"Lindrig till måttlig hypertoni ger oftast inga symtom."

Många känner ingenting alls, trots att de lever med ett förhöjd blodtryck. Därför är det oerhört viktigt att man regelbundet mäter sitt blodtryck. Man räknar med att varannan med högt blodtryck inte vet om det.

Personer, som behandlats för måttlig hypertoni, har ofta känt ett bättre välbefinnande och mera ork efter insatt behandling.

Personer med svår hypertoni kan ha en besvärlig huvudvärk på grund av att hjärnan svullnar. De kan även ha svårigheter med balans, koordination och syn.

Undersökningar

"Blodtrycksmätning efter minst 5 minuters vila."

Man har vidtagit att blodtrycket skal mätas först efter att man har vilat i sittande ställning i minst fem minuter. Det ska finnas stöd för både armar och ben. Vid mätningen bör man inte ha benen i kors.

Blodtrycksmanschetten skal placeras runt överarmen och vara av en storlek, som passar till överarmen. Man mäter ett tryck i båda armar. Normalt är trycket det samma i båda armar, men finns det skillnad bör man använda överarmen med högst tryck i fortsättningen.

Blodtrycksmanschetten pumpas upp tills pulsen försvinner vid handleden. Manschetten har nu stängt av blodflödet helt i överarmspulsådern. Vårdpersonalen, som mäter blodtrycket, bör därför ha ett finger på pulsen vid handleden, när manschetten pumpas upp.

Därefter placeras ett stetoskop över armvecket, för att lyssna efter pulsljudet. Först hörs inget pulsljud i stetoskopet. Nu släpps luften långsamt ur manschetten och när trycket i manschetten når strax under övertrycket i pulsådern börjar blodet släppas igenom av övertrycket. Det hörs som ett kraftigt pulsljud i stetoskopet. Det markerar det systoliska trycket och antecknas.

Man fortsätter släppa luften långsamt ur manschetten och när trycket når undertrycket i pulsådern, släpps blodet förbi helt och pulsljudet dämpas och ändrar karaktär. Här noteras det diastoliska trycket.

Diagnosen högt blodtryck kan först ställas efter flera mätningar vid flera olika tillfällen.

"Patienter med misstänkt hypertoni bör genomgå en grundutredning."

Man söker efter orsaker till det förhöjda blodtrycket och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.

Typiskt vill läkaren fråga efter om det förekommer personer i familjen med hypertoni eller sjukdomar i njurar och hjärta-kärl. Det är viktigt att upplysa om symtom på njursjukdom eller hormonsjukdom och läkaren vill fråga om riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.

Upplysningar om vilka mediciner man tar är viktigt eftersom vissa läkemedel och ämnen kan ge högt blodtryck. Det gäller till exempel p-piller, vissa smärtstillande medel, lakrits och salt.

Förutom att mäta blodtrycket vill läkaren lyssna på hjärta, lungor och mage. Hen vill känna på pulsar och undersöka ögonbotten i båda ögon.

Det tas blodprover, urinprov och EKG.

Vid svår hypertoni vill man göra ytligare undersökningar.

"En del har vitrockshypertoni."

Det är känt att en del patienter är nervösa vid ett mottagningsbesök och därför har ett blodtryck som är högre an det blodtryck man till exempel har hemma. Man kallar det ofta "vitrockshypertoni". Man räknar med att upp mot 15% med hypertoni utifrån blodtrycksmätningar på en mottagning, inte har hypertoni när de är i hemma eller utanför mottagningen. De har ingen större risk än personer med normalt blodtryck och behöver därför ingen behandling.

Ett sätt att upptäcka vitrockshypertoni är att göra blodtrycksmätning hemma över ett dygn. Man bär en automatisk blodtrycksmanschett som mäter och noterar blodtrycket ungefär 70 gånger under ett dygn. Några länder använder dygnsmätningen av blodtrycket som krav för att sätta igång en behandling. Annars är risken att upp mot 15%, som insätts på blodtrycksbehandling, inte behöver det.

Behandlingar

"Behandling ska minska risken för hjärtkärlsjukdomar."

Blodtryckssänkande behandling har störst effekt på att minska risken för stroke, hjärtsvikt och njurskada. Risken för hjärtinfarkt påverkas mindre. Behandling kan minska risken för stroke med en tredjedel medan risken för hjärtinfarkt kan minskas med en tiondel.

"Det är inte bara blodtrycket som avgör om man ska behandlas med läkemedel."

Det är nämligen mer riskabelt att ha högt blodtryck om man samtidigt:

  • har en högre ålder (män mer än 55 år, kvinnor mer än 65 år),
  • är rökare,
  • har ogynnsamma blodfetter,
  • har släktingar med åderförkalkning (yngre än 55 år för män och 65år för kvinnor),
  • har bukfetma (midjeomfång mer än 102 cm för man, 88 cm för kvinnor),
  • har fetma (BMI mer eller lika med 30 kg/m2),
  • har diabetes.

Har olika undersökningar visat på organpåverkan på hjärta och kärl samt njurar eller har man haft stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom eller ögonsjukdom ökar risken för komplikationer till hypertonin ännu mer.

"Behandling utan läkemedel kan provas i vissa fall. "

Har man ett blodtryck mellan 140-160/90-100 mmHg och inga riskfaktorer, tecken på organpåverkan eller organskada, kan man prova att behandla enbart med livsstilsförändringar.

Det är dock viktigt att slå fast att det inte är bevisat att livsstilsförändringar vid behandling av hypertoni leder till lägre risk för hjärtkärlsjukdom, utom möjligen ett minskat intag av salt.

Syftet med livsstilsförändringen är såväl att sänka blodtrycket som att påverka riskfaktorer som leder till hjärtkärlsjukdom.

  • Viktminskning kan sänka blodtrycket och förbättra blodsocker- och blodfettsnivåerna i blodet.
  • Regelbunden motion i form av promenader, jogging, cykling, simning mm. kan ha bra effekt.
  • Alkohol i större mängder ger högt blodtryck. Minskning av alkoholintaget kan ha bra effekt på blodtrycket.
  • Man brukar även rekommendera rökstopp. Det har ingen effekt på blodtrycket men minskar risken för åderförkalkning.
  • Minskning av saltintaget kan ha en bra effekt. En kraftig minskning kan ibland minska blodtrycket dramatiskt. Det rekommenderas att en vuxen inte äter mer än en tesked salt per dag.
  • Äter man lakrits kan det öka blodtrycket och bör undvikas av personer med hypertoni.

Den sammanlagda effekten på blodtrycket av livsstilsförändring är dock ofta måttlig.

"Läkemedelsbehandling av hypertoni har bevisat bra effekt."

Är övertrycket 160 mmHg och högre eller är undertrycket 100 mmHg och högre, vill läkaren rekommendera att man påbörjar läkemedelsbehandling av blodtrycket, oavsett om det finns riskfaktorer eller inte.

Det läkemedel man påbörjar behandling med är ofta en ACE-hämmare. Behövs ytterligare läkemedel för effekt kan man lägga till ett urindrivande medel och/eller en kalciumblockerare.

"ACE-hämmare är oftast förstahandsvalet."

ACE står för angiotensin converting enzyme och är ett ämne som hjälper med uppspjälkningen av angiotensin I till angiotensin II. Angiotensin ll gör att blodkärlen drar ihop sig. Därvid ökar motståndet i kärlen och blodtrycket höjs. När man ger en medicin som hindrar angiotensin converting enzyme i att fungera i kroppen, bildas mindre angiotensin ll och blodkärlen förhindras i att dra ihop sig. Blodkärlen förblir vidgade och minskar blodtrycket.

Den vanligaste ACE-hämmaren är Enalapril. Man brukar ta en dos på 10-20 mg en gång per dag. Ramipril 5-10 mg dagligen är också vanligt.

Den vanligaste biverkning är rethosta som drabbar lite drygt var tionde.

"Vätskedrivande läkemedel kan supplera ACE-hämmare."

Ibland behöver man kombinera behandlingen med ett vätskedrivande medel för ökad effekt. Vanligen används ett medel av typen thiazid. De har används länge och har en känt god effekt på minskningen av hjärtkärlsjukdom vid hypertoni. De ökar utsöndringen av vatten i njurarna och därmed vätskeinnehållet i blodet och därvid sjunker blodtrycket.

De vanligaste medlen är Salures och Esidrex.

Urindrivande medel av tiazid-typ kan ge låga värden av kalium i blodet. Det bör regelbundet kontrolleras med blodprov. Vanliga biverkningar är även trötthet och yrsel. De kan ge en ökad mängd urinsyra i blodet och risk för gikt.

"Kalciumblockerare vidgar blodkärlen."

När blodkärlen vidgas sjunker blodtrycket.

De vanligaste medicinerna är Felodipin (Plendil), Amldipin (Norvasc) och Isradipin (Lomir).

Vanliga biverkningar är huvudvärk i början av behandlingen och svullnad i benen.

"Andra mediciner kan användas vid behov."

Betablockerare och Angiotensin II receptorblockerare är mediciner som också kan användas i behandlingen. Prata med din läkare kring vilka mediciner som passar dig bäst.

"Behandling av sekundär hypertoni riktar sig mot den bakomliggande sjukdomen."

Betablockerare och Angiotensin II receptorblockerare är mediciner som också kan användas i behandlingen. Prata med din läkare kring vilka mediciner som passar dig bäst.

"Uppföljning av blodtrycket och riskfaktorer är viktig."

Det är bra att bestämma ett mål för vilket blodtryck man vill uppnå med behandling. I vanliga fall är målet ett blodtryck lägre än 140/90 mmHg. Ibland kan man sträva efter ännu lägre målblodtryck vid till exempel diabetes och njursjukdom.

I vissa situationer kan behandlingen kombineras med flera läkemedel för att nå målblodtrycket. Likaväl kan man testa att minska medicineringen ifall blodtrycksmätningar visar lägre värden än målblodtrycket över längre tid.

Vid lindrig till måttlig hypertoni och inga riskfaktorer är det rimligt att göra en uppföljning efter ett par månader. I övriga fall görs en uppföljning efter ett par veckor. Fortsatt uppföljning sker utifrån fallets karaktär.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.

Manuell och automatisk blostrycksapparat.
Manuell och automatisk blostrycksapparat.
Manuell och automatisk blostrycksapparat.
Manuell och automatisk blostrycksapparat.