KÄRLKRAMP

Alternativa namn:  angina pectoris.   lat. angina: förträngning, sammanpressning   lat. pectoris: bröst.

Kärlkramp eller angina pectoris är beteckning på ett antal symtom (syndrom), där det utlösas en smärta, ett tryck eller en trånghetskänsla i bröstet eller andfåddhet vid fysisk aktivitet eller stress. Symtomen är övergående och minskar eller försvinner vid vila eller intag av nitroglycerin.

Kärlkramp beror på en kortvarig övergående syrebrist i en del av hjärtmuskeln orsakad av åderförkalkning eller muskelkramp i kranspulsådrorna.

Kring 200 000 personer lider av kärlkramp i Sverige. Ungefär hälften är över 75 års ålder. Kärlkramp är nästan dubbelt så vanligt bland medelålders män än bland kvinnor.

Om kärlkramp

"Kranspulsådrorna försörjer hjärtmuskeln med blod."

Muskelcellerna i hjärtat behöver mycket syre och energi för att fungera och överleva. Hjärtats kranskärl ser till att muskelcellerna får blod med syre och näring.

I vila strömmar det cirka 150 ml blod per minut genom kranskärlen och det kan under hårt arbete öka till över 1 liter per minut.

Kranskärlen består av två pulsådror och flera vener. De två pulsådror (höger och vänster kranspulsåder) avgår från roten av kroppspulsådern. Kranspulsådrorna delar sig i talrika grenar och de olika sidogrenarna har förbindelse med varan i det man kallar kollateraler.

Kranskärlen på hjärtat.

"Kärlkramp uppstår när det blir syrebrist i hjärtmuskeln."

Orsaken till att det uppstår syrebrist i delar av hjärtmuskeln är oftast förträngningar i en eller flera kranspulsådror. Förträngningar beror vanligtvis på åderförfettning/åderförkalkning och mindre vanligt på kramp i musklerna som sitter i kranspulsådrornas vägg.

När hjärtat behöver arbeta mer, som vid fysisk aktivitet eller en psykisk stressituation, behöver hjärtmuskeln mer syre. Har hjärtat normala friska kranskärl är detta inte något problem eftersom blodflödet ökar i kärlen. Finns det däremot en betydande förträngning kan blodflödet inte öka mer än till en viss gräns. Räcker det inte för hjärtmuskelns behov av syre uppstår syrebrist och symtomen på kärlkramp uppstår.

Vid vila minskar syrebehovet i hjärtmuskeln igen och symtomen avtar eller försvinner helt. Det sker ingen skada på hjärtmuskeln.

Symtom

"Kärlkramp kan ge flera olika symtom."

Det är vanligt att man känner en smärta bakom bröstbenet. Det kan även upplevas som ett tryck eller trånghetskänsla. Smärtan kan stråla ut i en eller båda armar, upp mot halsen och underkäken eller ut mot ryggen. Man kan även bli andfådd och ibland är det det ända symtomet.

I samband med symtomen är det inte ovanligt att man känner oro och ångest. Blekhet och svettningar kan förekomma.

Typisk uppstår kärlkramp i samband med fysisk aktivitet, psykisk stress och vid ilska och upprördhet. Kyla och blåst kan även utlösa eller förvärra kärlkramp.

Symtomen är ofta kortvariga och varar i några minuter. Typisk minskar eller försvinner besvären vid vila eller intag av nitroglycerin.

"Kärlkramp kan vara stabil eller instabil."

Man pratar om stabil kärlkramp när symtomen och de utlösande orsakerna har varit oförändrade över längre tid. Sker det en snabb försämring av symtomen och de utlösas vid lättare ansträngning än vanligt eller i vila, talar man om instabil kärlkramp.

Instabil kärlkramp kan vara ett tecken på hotande hjärtinfarkt och bör snabbt utredas och behandlas på sjukhus.

Undersökningar

"Beskrivning av symtomen är viktig."

Symtomen är ofta så typiska att de kan räcka till för att starkt misstänka diagnosen kärlkramp. Ibland är symtomen mer diffusa eller atypiska. Hos kvinnor är det inte ovanligt att symtomen är atypiska.

"Man får alltid genomgå en EKG-undersökning."

EKG (Elektro-Kardio-Gram) är en undersökning som visar den elektriska aktiviteten i hjärtat genom elektroder som fästs på hand- och fotleder och över bröstet. Kurvorna kan bland mycket annat avslöja syrebrist i hjärtmuskeln, som sker vid kärlkramp. Har kärlkrampanfallet gått över vill EKG inte visa syrebrist men utesluter inte att man har kärlkramp.

"Högt blodtryck belastar hjärtat."

Blodtrycksmätning ingår bland undersökningarna som görs vid kärlkramp. Eftersom ett högt blodtryck ökar hjärtats arbete och syrebehov är det viktigt att sänka blodtrycket till normalt värde.

"Blodprover kan avslöja förhöjda blodfetter, blodbrist eller diabetes."

Blodproverna kan främst visa på om det finns förhöjda blodfetter, diabetes. Om det är tillfället är det viktigt att behandla dessa tillstånd. Blodbrist kan i sig utlösa kärlkramp som inte skulle ha get symtom vid normalt blodvärde.

"Arbetsprov kan visa syrebrist i hjärtat när det jobbar hårt."

Ett arbetsprov görs på ett sjukhus eller en specialistmottagning. Vid undersökningen mäter man först puls och blodtryck samt tar EKG i vila. Därefter får man cykla på motionscykel eller gå på gångband för att öka hjärtats arbete till olika grader. Man kontrollerar puls, blodtryck och EKG under provet samt registrerar om det kommer symtom som bröstsmärtor eller andfåddhet. Visar EKG syrebrist samtidigt med symtom tyder det på kärlkramp.

"Ultraljudsundersökning kan visa hur hjärtat jobbar."

Ultraljudsundersökning av hjärtat kalla även för ekokardiografi. Man kan se hur hjärtmuskeln fungerar och om det finns tecken på skada eller svikt. Även hjärtklaffarna kan ses och bedömas hur de fungerar.

I samband med undersökningen kan man ge medicin som ökar hjärtats arbete som vid fysisk aktivitet. Det kan vara till nytta om man inte kan göra arbetsprov av olika skäl eller om arbetsprovets resultat är svårt att tolka. En sådan undersökning kallas stressekokardiografi.

"Kranskärlsröntgen kan visa förträngningar i kranspulsådrorna."

Kranskärlsröntgen (koronarangiografi) är en undersökning som görs på ett sjukhus. Man för in en tunn slang av plast i en pulsåder i ljumsken eller i armen. Spetsen av slangen förs via kroppspulsådern upp till kranspulsådrornas mynningar just ovanför hjärtat. Genom slangen sprutas kontrast i de två kranspulsådror var för sig. Därvid syns eventuella förträngningar i kranspulsådrorna.

Hjärtats kranskärl kan även undersökas med mer moderna metoder som datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI). Dessa undersökningar kräver inte att någon kateter förs in i kroppen.

Kranskärlsröntgen med förträngning.

Behandlingar

"Behandling av kärlkramp består av två delar."

Behandling av kärlkramp består av dels:

  1. behandling av själva kärlkrampanfallet
  2. förebygga ytterligare kärlkrampanfall och hjärtinfarkt.

"Själva kärlkrampanfallet behandlas med snabbverkande nitrater."

Nitrater kan ges som en tablett som läggs under tungan eller läppen. Medicinen finns även som sprej som sprejas under tungan. Nitraterna tas snabbt upp av munslemhinnan till blodet och verkar inom någon minut.

"Nitrater vidgar kroppens blodkärl. "

När blodkärlen i kroppen vidgas av nitraterna, minskar belastningen på hjärtat och därmed behovet av syre. Därför släpper kärlkrampen oftast efter 1-2 (högst 5) minuter. Har den försa dosen inte tillräcklig effekt efter 5 minuter kan man ofta ta ytterligare en dos. Det är viktigt att man följer de rekommendationer som läkaren har get för att inte överdosera nitrater. Om kärlkrampen inte har avtagit efter 15 minuter bör man söka vård.

Nitraternas biverkningar beror i huvudsak på att de vidgar blodkärlen i kroppen. Det kan ge blodtrycksfall, yrsel och hjärtklappning. Når kärlen vidgas i hjärnan kan de ge huvudvärk och vidgning av ansiktskärlen kan ge ansiktsrodnad. Dessa biverkningar försvinner eller minskas ofta efter någon veckas behandling.

Det är viktigt att fråga sin läkare om vilka andra läkemedel man får ta när man behandlas med nitrater.

Exempel på snabbverkande nitrater är:

  • Nitroglycerin resoribletter som läggs under tungan.
  • Nitrolingual sprej som sprejas under tungan.
  • Suscard buckaltabletter som läggs under läppen.

"Behandling av kärlkramp ska även förebygga anfall och hjärtinfarkt."

Den förebyggande behandling av kärlkramp och hjärtinfarkt kan bestå av:

  1. Läkemedel som förebygger anfall av kärlkramp.
  2. Blodproppshämmande läkemedel som förebygger hjärtinfarkt.
  3. Blodfettssänkande läkemedel.
  4. Livsstilsförändring och allmänna förhållningsregler.
  5. Behandling av eventuellt högt blodtryck eller diabetes.
  6. Ballongvidgning av kranspulsådror.
  7. Kranskärlsoperation (bypass-operation).

"Olika läkemedel kan avlasta hjärtats arbete och förebygga kärlkramp."

De läkemedel som minskar hjärtats belastning är fram för allt betablockerare och kalciumflödeshämmare.

Under fysisk aktivitet och vid stress ökar halten av adrenalin och noradrenalin i blodet. Dessa ämnen påverkar bland annat hjärtat som börjar arbeta hårdare och blodtrycket stiger. Det belastar hjärtat och orsaker att hjärtmuskeln behöver mer syre. Det kan utlösa kärlkramp.

Adrenalin och noradrenalin, som även kallas stresshormoner, kopplar sig till speciella mottagare (beta-receptorer) i kroppens blodkärl och hjärtat för att utöva sin effekt. Det finns olika läkemedel (betablockerare) som blockerar dessa mottagare och hindrar stresshormonerna i att belasta bland annat hjärtat. När man ger läkemedlen arbetar hjärtat lugnare och effektivare och risken att det uppstår syrebrist i hjärtmuskeln med kärlkramp till följd minskar.

Vid kärlkramp använder man läkemedel som blockerar de speciella beta-receptorer som finns i hjärtat och som skiljer sig från andra beta-receptorer i kroppen. Det säkrar att läkemedlen mest påverkar hjärtat och inte i så stor grad övriga delar av kroppen. Dessa speciella betablockerare kallas selektiva.

Exempel på betablockerare är Atenolol, Bispropol, Carvediol och Metoprolol.

Biverkningar är trötthet, orkeslöshet, yrsel och huvudvärk. Illamående och känslan av kalla händer och fötter är också vanliga.

Kalcium är viktigt för muskelcellernas förmåga att dra sig ihop i blodkärlens väggar. Blockeras flödet av kalcium in i muskelcellerna minskar cellernas sammandragningskraft. Det gör att kranskärlen och blodkärl i kroppen vidgas. Det minskar inte bara belastningen på hjärtat och syrebehovet men även risken för kärlkrampanfall. Läkemedel som blockerar flödet av kalcium kallas kalciumflödeshämmare.

Exempel på kalciumflödeshämmare är Amlodipin, Cardizem, Felodipin och Verapamil.

Vanliga biverkningar hänger samman med vidgningen av kroppens blodkärl och är typisk ansiktsrodnad, huvudvärk och svullnad av fotled. Trötthet, illamående och förstoppning är andra biverkningar.

"Blodproppshämmande läkemedel minskar risken för blodpropp i kranskärl."

Har man kärlkramp finns en ökad risk för hjärtinfarkt och plötslig död. Ofta är orsaken att en blodpropp har bildats ovanpå en åderförkalkning, som har spruckit och bildat ett sår. Proppen kan täppa till kranskärlet och orsaka syrebrist med oåterkallelig vävnadsskada i hjärtmuskeln. Ett hjärtinfarkt har bildats.

Blodproppshämmande läkemedel kan förebygga och minska risken för hjärtinfarkt. Har man kärlkramp bör man få blodproppshämmande läkemedel. Det vanligaste läkemedlet är acetylsalicylsyra i en liten dos dagligen. Klopidogrel eller ticagrelor är andra blodproppshämmande läkemedel som eventuellt kan ges tillsammans med acetylsalicylsyra. Det är vanligt efter till exempel ballongvidgning.

Läkemedlen fungerar vid att hindra blodplättarna (trombocyterna) att klumpa ihop och bilda blodproppar i till exempel kranskärlen.

Acetylsalicylsyra kan ge magbesvär i form av halsbränna och sveda i magen. Man kan ha hjälp av magsårsmedicin för att minska besvären.

Waran är en annan sorts blodproppshämmande läkemedel som kan ges ifall risken för hjärtinfarkt anses mycket hög eller om det samtidigt förekommer förmaksflimmer.

Vid behandling med blodproppshämmande läkemedel finns det alltid en ökad blödningsbenägenhet. Det är därför ytterst viktigt att tala om för vårdpersonal vid läkar- eller tandläkarbesök att man står på denna sortens medicin. Ofta måste man göra ett kort uppehåll med medicinen före ett kirurgiskt ingrepp eller tandbehandling. Vårdpersonal vill ge noggranna instruktioner om detta.

Man bör inte ta smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel (NSAID) tillsammans med blodproppshämmande läkemedel utan först att ha fått klartecken och instruktion av läkare. Kombinationen av läkemedlen kan öka blödningsrisken betydligt.

"Reglering av blodfetter bromsar åderförkalkning och minskar risk för hjärtinfarkt."

I blodet finns det goda HDL-kolesterolet samt det skadliga LDL-kolesterolet. Statiner, som är den vanligaste typen av blodfettssänkande läkemedel vid kärlkramp, sänker fram framförallt det skadliga LDL-kolesterolet. Det bromsar bildningen av kolesterol och åderförkalkningen i kärlen samt minskar risken att utveckla hjärtinfarkt.

Exempel på vanligt använda statiner är Lipitor, Pravastatin, Crestor och Simvastatin.

Statiner kan ge biverkningar i form av illamående och förstoppning. Det är inte ovanligt att man får smärtor i musklarna. Vid starka muskelsmärtor eller muskelsvaghet bör man kontakta läkare.

Ger statiner inte tillräcklig effekt på LDL-kolesterolet kan man supplera med andra blodfettssänkande läkemedel.

"ACE-hämmare behövs om man även har högt blodtryck och/eller hjärtsvikt."

Angiotensin I omvandlas i kroppen till angiotensin II med hjälp av ett enzym, angiotensin converting enzyme (ACE). Angiotensin II är ett ämne som ger en kraftig sammandragning av blodkärl och därmed en kraftig höjning av blodtrycket. En ACE-hämmare blockerar denna omvandling och minskar därvid halten av angiotensin II. Blodtrycket faller och minskar arbetsbelastningen i hjärtat. Har man kärlkramp och högt blodtryck och/eller hjärtsvikt kan man ha god hjälp av en ACE-hämmare.

Vanligt använda ACE-hämmare är Enalapril och Ramipril.

ACE-hämmare kan ger en besvärande hosta. Svullnad av huden är en ovanlig biverkan och man bör genast avsluta behandlingen och kontakta läkare.

"Kirurgi när läkemedlen inte räcker till eller risken för hjärtinfarkt är stor."

Operationer som kan utföras är:

  1. ballongvidgning av förträngningar i kranspulsådrorna eller
  2. bypass-operation.

Vid ballongvidgning av kranskärl för man in en kateter i ljumsken eller armen. Den främre delen av katetern innehåller en ballong som förs in i förträngningen. Ballongen blåsas upp med sterilt vatten och vidgar förträngningen. För att bevara öppningen i kärlet placeras ofta ett rörformat metallnät (stent) på platsen. Ingreppet är lindrigare än en bypass-operation och används fram för allt för yngre patienter.

Vid en bypass-operation måste man öppna bröstkorgen och operera direkt på hjärtat. Man leder blodet förbi förträngningarna med hjälp av blodkärl från andra ställen i kroppen. Både vener och pulsådror kan användas och kallas kärlgrafter.

Bypass-operation på hjärtat.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.

Kranskärlen på hjärtat.
Kranskärlsröntgen med förträngning.
Bypass-operation på hjärtat.
Kranskärlen på hjärtat.
Kranskärlsröntgen med förträngning.
Bypass-operation på hjärtat.
Kranskärlen på hjärtat.
Kranskärlsröntgen med förträngning.
Bypass-operation på hjärtat.
Kranskärlen på hjärtat.
Kranskärlsröntgen med förträngning.
Bypass-operation på hjärtat.