KRANSKÄRLSSJUKDOM

Alternativt namn:  koronarsjukdom.  ischemisk hjärtsjukdom.

Kranskärlssjukdom innebär att det har uppstått sjukliga förändringar i kranskärlen. Den vanligaste orsaken är åderförfettning/åderförkalkning.

Förändringarna, som sitter i kranskärlens vägg, kan ta upp så mycket utrymme i kärlens inre lumen, att blodtillförseln till delar av hjärtmuskeln blir otillräcklig och kallas därför även ischemisk hjärtsjukdom. Det kan ge symtom i form av kärlkramp, hjärtinfarkt eller i värsta fall plötslig död.

Kranskärlssjukdom är en folksjukdom och en dominerande dödsorsak hos människor i högre åldrar.

Om hjärtat

Hjärtat i bröstkorgen.

"Hjärtat är en muskel."

Hjärtat är stort som en knuten näve och har till uppgift att pumpa blodet runt i kroppen.

Hjärtat sitter mitt i bröstet mellan lungorna och fram för matstrupen. Hjärtat vilar på mellangärdet (diafragma). Från övre delen av hjärtat avgår de stora kärlen till det stora och lilla kretsloppet.

Muskelcellerna i hjärtat utgör en speciell form av muskelceller som skiljer sig från cellerna i skelettmuskler. Skelettmuskler kan man få att dra ihop sig med viljan, men det är inte möjligt med hjärtmuskeln. Den styrs av det autonoma nervsystemet.

I hjärtmuskeln finns en sorts specialiserade muskelceller, kallad purkinjefibrer, som fungerar som elektriska ledningar. De leder elektriska impulser genom hjärtmuskeln och får muskelcellerna att dra ihop sig samtidigt, så att hjärtat fungerar bra som en pump.

Hjärtmuskeln är en uthållig muskel som hela tiden ska fungera. Muskelcellerna behöver mycket syre och energi. Hjärtats kranskärl ser till att muskelcellerna får blod med syre och näring.

Hjärtat med kärl.

"Hjärtat har fyra hålrum."

I hjärtat finns fyra hålrum, två förmak och två kammare. Man brukar prata om höger och vänster del av hjärtat som båda består av ett förmak och en kammare. När hjärtmuskeln drar ihop sig, pressas blodet från förmaket till kammaren och sedan vidare ut i blodkärlen. Klaffar, som finns mellan hjärtats förmak och kammare samt mellan kammare och de stora blodkärlen, ser till att blodet flödar i rätt riktning.

Se filmen nedan om hur blodcirkulationen fungerar.

I vänster kammare är muskelväggen betydligt tjockare än väggen i höger kammare. Vänster kammare kräver därför betydligt mer blod för att fungera än höger kammare.

Se filmen och lär dig om blodcirkulationen.

"Kranskärlen ser till att hjärtat får blod till muskelcellerna."

I vila rinner det ungefär 150 ml blod genom kranskärlen per minut. Vid maximal fysisk ansträngning ökar det till upp mot 1 liter.

Det finns två kranspulsådror - en höger och en vänster.  Den vänster kranspulsåder är den största eftersom den försörjer det mesta av den tjockväggade vänster kammaren.

Om kranskärlssjukdom

"Kranskärlssjukdom är en folksjukdom."

Kranskärlssjukdom utgör en betydande orsak till död i Sverige. Sjukdomen ses framförallt bland äldre men förekommer även bland yngre. Det kan ses förändringar i kranskärlen redan i barnåldern och hos tjugoåriga män kan man hitta uttalade förträngningar.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män. Sjukdomen uppträder i senare åldrar hos kvinnor, som verkar delvis skyddade mot sjukdomen före övergångsåldern.

Mer än 50 000 människor i Sverige sjukhusvårdas varje år för kranskärlssjukdom, där ungefär hälften har utvecklat hjärtinfarkt.

I Sverige är förekomsten av sjukdomen störst i Dalarna, i norra Sverige och i Malmö.

De senaste åren har sjukligheten och dödsfallen, som orsakas av sjukdomen, minskat. Bättre behandlingsmetoder, minskat förekomst av rökning och andra åtgärder för att minska riskfaktorer ligger bakom den positiva trenden.

"Kranskärlssjukdom orsakas vanligtvis av ateroskleros."

Ateroskleros är åderförfettning/-förkalkning av pulsådror. Det är den vanligaste orsaken till kranskärlssjukdom. Förändringen i kärlet utvecklas över lång tid. I början breder ateroskleros sig ut inuti kärlets vägg och förtränger inte kärlets inre. Först senare börjar förändringen växa inåt och minska kärlets inre diameter.

En annan orsak till att kranskärl kan bli trånga är sammandragningar av de muskelceller som finns i väggen på pulsådror. Det förtränger kärlen ytterligare.

När en förträngning av ett kranskärl blir så uttalat att hjärtmuskeln får otillräckligt med blod och därmed syre, kan det ge symtom.

Utveckling av ateroskleros i kranskärl.

"Kranskärlssjukdom kan vara stabil eller instabil."

När ateroskleros utvecklar sig långsamt i kranskärlen brukar man prata om en stabil kranskärlssjukdom. Delar av hjärtmuskeln får otillräckligt med blod vid fysisk aktivitet eller i stressituationer, men det behöver inte alltid ge symtom. Får man symtom är det oftast ett tryck eller en smärta i bröstet som försvinner vid vila eller efter behandling med nitroglycerin. Det kallas kärlkramp eller angina pectoris. Kärlkramp kan också ge smärtor upp i halsen, i magen och ut i armarna.

Ibland kan kranskärlssjukdomen bli instabil. Det sker när det uppstår en ökad inflammatorisk aktivitet i åderförkalkningen. Den bryts sönder, spricker och bilder ett sår. Blodet levrar snabbt ovanpå såret och bildar snabbt en propp, som helt eller delvis täpper till kranskärlet. Symtomen är akuta och kan visa sig som plötslig kärlkramp i vila, hjärtinfarkt eller död.

"Det går att påverka risken att insjukna i kranskärlssjukdom."

Nu för tiden känner man till ett flertal faktorer som ökar risken för att insjukna i kranskärlssjukdom. Man känner också till andra faktorer som skyddar mot att utveckla sjukdomen.

Det finns 6 riskfaktorer och 3 skyddsfaktorer som kan påverka risken att insjukna i en första hjärtinfarkt och som det finns vetenskapligt belägg för. De är påverkbara och gäller för både kvinnor och män.

Riskfaktorer

  • Rökning
  • Obalans i blodfetter
  • Bukfetma?
  • Diabetes
  • Högt blodtryck
  • Psykosocial belastning

"De viktigaste riskfaktorer att påverka är rökning och obalans i blodfetter."

Dessa två riskfaktorer står för ungefär två tredjedelar av den totala risken att insjukna i en första hjärtinfarkt.

Vid rökstopp minskar risken för hjärtinfarkt snabbt och är ungefär halverad efter ett år. Efter fem år utan rökning är risken för hjärtinfarkt minskat till samma nivå som hos de som aldrig rökt.

En obalans i blodfetterna mellan LDL och HDL kan leda till förträngningar i kranskärlen. LDL kan lagras i kärlväggens celler och bilda ateroskleros. HDL skyddar däremot mot utveckling av ateroskleros. Balansen mellan blodfetterna kan vi påverka med mediciner och med vad vi äter.

"Fetma verkar inte öka risken för hjärtinfarkt, visar en ny undersökning."

Tidigare har man tolkat forskningsresultat således att övervikt och fetma (speciellt bukfetma) innebär en ökad risk för hjärtinfarkt. Man har sett ett samband mellan fetma och ökad ateroskleros i kranskärlen.

En tvillingundersökning visade dock nyligen att övervikt och fetma inte är kopplat till högre risk för hjärt-kärlsjukdomar eller död. Snarare hade övervikt och fetma en skyddande effekt.

"Diabetes finns ofta hos personer med kranskärlssjukdom."

Risken för kranskärlssjukdom är förhöjd vid både typ 1 och typ 2 diabetes samt vid förstadier till diabetes, där man ser en störning i sockerupptaget. Sambandet mellan kranskärlssjukdom och diabetes bör leda till att att man vid upptäckt av en av sjukdomarna är uppmärksam på om även den andra sjukdomen finns. Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos diabetiker.

"Högt blodtryck ökar aterosklerosen och belastar hjärtat."

Högt blodtryck vill med tiden öka förfettningen av pulsådrorna och bilda förträngningar. Det sker även i hjärtats kranskärl. När hjärtat måste pumpa mot det höga trycket belastar det hjärtmuskeln och kan försvaga pumpfunktionen.

"Vissa andra faktorer är inte påverkbara."

Hög ålder, manligt kön och ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom är faktorer som är förknippat med en ökad risk för hjärtinfarkt. De är dock inte påverkbara och brukar ibland kallas riskmarkörer.

"Det finns faktorer som skyddar."

Intag av frukt och grönsaker dagligen och fysisk aktivitet är faktorer som skyddar mot att insjukna i hjärtinfarkt.

Om alkohol verkligen ska räknas som en skyddsfaktor är kontroversiellt. Ett ökad intag är ur ett samhällsperspektiv inte att rekommendera, eftersom alkoholrelaterade skador och sjukdomar samt olyckor och våldsbrott riskerar att öka.

Skyddsfaktorer

  • Högt intag av frukt och grönsaker
  • Hög grad av fysisk aktivitet
  • Måttligt intag av alkohol?

Symtom

"Symtomen på kranskärlssjukdom kan variera."

Symtomen kan vara dramatiska med kraftiga bröstsmärtor och utstrålning till halsen och armar, samtidigt som man känner andnöd, illamående och ångest. Men ibland ger sjukdomen inga symtom alls eller någon ting däremellan. Det är väldigt olika från person till person hur symtomen visar sig. Det är till exempel vanligare hos äldre att få andnöd än bröstsmärtor. Hos kvinnor kan symtomen vara annorlunda och svåra att tolka.

Oftast är det en fysisk ansträngning som utlöser symtomen. Psykisk påfrestning, kallt väder, blåst eller intag av ett stort måltid kan också utlösa symtom.

"Bröstsmärta kan vara annat än kärlkramp eller hjärtinfarkt."

Bröstsmärtor behöver inte betyda att de kommer från hjärtat och att man har kärlkramp eller hjärtinfarkt. Olika tillstånd i lungor, gallvägar, matstrupe, magsäck och tjocktarm kan ge liknande symtom.

Sök vård med ambulans

"Sök vård vid ihållande smärta eller obehag i bröstkorgen."

Är det en hjärtinfarkt är det viktigt att komma under behandling så tidigt som möjligt för att minska skadan i hjärtmuskeln. Det är då avgörande att man transporteras till sjukhus i ambulans och inte med privat bil eller offentlig transport. I ambulansen kan diagnosen ställas och behandling startas direkt och därmed reducera skadan i hjärtmuskeln.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.

Hjärtat i bröstkorgen.
Hjärtat med kärl.
Utveckling av ateroskleros i kranskärl.
Hjärtat i bröstkorgen.
Hjärtat med kärl.
Utveckling av ateroskleros i kranskärl.
Hjärtat i bröstkorgen.
Hjärtat med kärl.
Utveckling av ateroskleros i kranskärl.
Hjärtat i bröstkorgen.
Hjärtat med kärl.
Utveckling av ateroskleros i kranskärl.