KOL

Alternativt namn:  kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

KOL - kroniskt obstruktiv lungsjukdom, er en sjukdom i lungor och luftvägar.

KOL drabbar en ut av tolv personer. Upp emot 700.000 personer tros ha sjukdomen i Sverige.

Sjukdomen kan uppstå om man andas in skadliga ämnen. Den vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning.

Röken skapar en inflammation i luftvägarna. Luftrören svullnar och blir trängre samtidigt som lungblåsorna skadas. Man får svårare att andas och ta upp syra från luften. Sjukdomen kan inte botas. Upptäcks KOL tidigt kan symtomen mildras och utvecklingen bromsas med tidigt insatt behandling. Viktigast är rökstopp.

Speciella KOL-mottagningar finns på många ställen i landet, där läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister och kuratorer kan hjälpa med råd och behandling.

Om lungorna

Luftvägarna.

"Lungorna syresätter blodet."

Genom sammandragning av musklerna mellan revbenen och musklerna i mellangärdet vidgas  brösthålan. Lungorna ligger inbäddade i var sin säck, som inuti har ett negativt tryck. Det medför att lungorna vidgar sig när brösthålan ökar i storlek vid inandning och luft dras in i luftvägarna.

Luften passerar genom näsa och/eller mun via luftrören till lungorna. Luften fördelas i lungorna genom allt mindre luftrör. Luftrören är mindre än en millimeter breda när de till slut når lungblåsorna.

När andningsmusklerna slappnar av minskar brösthålans volym och man andas ut. Det finns alltid luft kvar i lungorna efter utandning, även hos personer med normala lungor.

Insidan av luftrören täcks av en slemhinna. Den består av celler som producerar slem och celler som har flimmerhår. Se bilden nedan. Dessa flimmerhår transporterar slemmet, som ständigt bildas i slemhinnan, uppåt mot luftstrupen.

Slemceller och flimmerhår.

"Lungorna är som tvättsvampar."

Lungorna består av hundratals miljoner små lungblåsor, också kallad alveoler. Lungvävnaden kan jämföras med en tvättsvamp. Runt varje liten lungblåsa ligger ett nätt av små blodkärl, så kallade kapillärer.

Luftblåsor. Alveoler.

"I lungorna sker det en gasväxling."

Från inandningsluften i blåsorna förs syre genom blåsans vägg - vidare in genom blodkärlet till de röda blodkropparna i blodet, som därvid syresättas. Samtidigt avger de röda blodkropparna koldioxid, som tillsammans med andra gaser förs motsatta vägen - in i lungblåsorna och ut med utandningsluften. Koldioxid ersätts med syre och det kallas gasväxling.

Lägger man ihop ytan av alla lungblåsor hos en människa med friska lungor, täcker de ungefär en en halv tennisplan. Ytan där gasväxlingen sker är alltså mycket stor.

Alveol med gasväxling.

Se filmen om hur lungorna fungerar.

Om KOL

KOL är en vanlig sjukdom.

Det uppskattas att uppemot 700 000 personer har KOL i Sverige. 90 % av KOL i Sverige orsakas av tobaksrökning.  Även passiv rökning orsaker KOL.

Det finns en viss ärftlighet i KOL. Barn av förälder, som rökte och hade KOL, har mycket lättare att få KOL om de själv röker.

Brist på äggviteämnet alfa-1-antitrypsin är en ärftlig sjukdom och ökar risken för KOL, särskild i samband med rökning.

Andas man in damm eller gaser under lång tid kan det orsaka KOL, även hos personer som aldrig har rökt. Vissa yrkeskategorier som gruvarbetare får ofta KOL.

"Vid KOL är slemhinnan i luftvägarna inflammerad."

Skadliga ämnen som tobaksrök skapar en inflammation i slemhinnan i de mindre luftvägarna. Slemhinnan blir svullen och luftrören blir trängre. Cellerna i slemhinnan skadas och antalet flimmerhår minskar. Det blir därmed svårare att transportera bort slemmet, som i sig ökar på grund av inflammationen. Svullnaden och ansamlingen av slem gör det svårare för luften att passera i luftvägarna.

Normal och inflammerad bronkie.

"Lungblåsorna är skadade vid KOL."

Om inflammationen i luftvägarna får fortsätta i decennier kommer den att skada lungorna och förstöra själva lungvävnaden. Väggarna mellan luftblåsorna förstörs och det skapas stora hålrum i lungvävnaden. Det kallas emfysem. Den totala ytan, där gasväxlingen sker, minskar och därmed lungornas kapacitet. Man blir lättare andfådd.

Emfysem kan omfatta stora delar av båda lungor eller vara mer lokaliserad till vissa begränsade områden.

Normalt lungvävnad är elastiskt. Det hjälper lungorna att bli av med det mesta av luften vid utandning. Vid KOL minskar elasticiteten och det blir svårare att bli av med luften. De små luftrören faller ihop innan utandningen är klar. Lungorna töms inte helt och en stor del gammal luft stängs inne i lungorna.

Mindre yta för gasväxling och instängd gammal luft i lungorna gör att syresättningen av blodet försämras. Andningen blir därmed arbetsam för att få tillräckligt syre i sig.

Symtom

"Långdragna luftvägsinfektioner kan vara tidigt symtom på KOL."

Det tar många år att utveckla KOL. Tidigt i förloppet har man inte särskild mycket symtom.

Så småningom får man hosta med upphostningar av slem.

Ett vanligt symtom är att man får luftvägsinfektioner. Oftast är infektionerna långdragna och kommer ofta. Det är ett tidigt tecken på att man börjar få KOL.

Med tiden får man andnöd, trånghetskänsla och pip i bröstet. Först när man går i uppförsbacke eller på trappor. Sedan när man går på plan mark och till slut när man är i vila.

Med utvecklade symtom är tröttheten ett svårt symtom. Det är en trötthet som inte kan vilas bort.

Vid svår KOL går man ned i vikt. Hjärtat kan påverkas och börja svikta. Det kan ge svullnader i fötterna och andra delar av kroppen.

Andningen besväras och kräver mycket energi vid KOL.

Vid KOL måste man vidga sina lungor och bröstkorg mer än normalt för att få tillräckligt med luft. Ofta behöver tar man hjälp av extra muskler kring skuldra och hals. Bröstkorgen ökar ofta i omfång vid KOL på grund av den ökade mängd instängda luften.

Eftersom andningen kräver mer muskelarbete förbrukas mer energi på andningen. Vid svår KOL kan det innebära att man går ned i vikt. Ett annat symtom är trötthet.

"KOL kan likna astma. "

Noggrann sjukhistoria och undersökning kan oftast ge rätt diagnos.

Symtomen vid de båda sjukdomarna kan likna varandra. Det finns inflammation i luftrören, som är trånga med slembildning. Man får hosta och andnöd.

Astma drabbar dock rökare och icke-rökare i lika stor utsträckning, jämfört med KOL, som oftast drabbar rökare. Astma börjar ofta i barnåldern och många har allergiska problem. KOL börjar ofta först efter 40 års åldern och har ingen koppling till allergier. Vid astma varierar symtomen i svårighetsgrad medan de vid KOL förvärras med tiden.

Undersökningar

"Misstänker man KOL bör man göra spirometri. "

Spirometri är en undersökning som kan avgöra om man har KOL. Undersökningen görs med en spirometer - en apparat som mäter lungornas kapacitet. Vid undersökningen andas man in och ut allt vad man orkar genom ett munstycke som är kopplat till spirometern. Det upprepas flera gånger.

Spirometri används även regelbundet för att följa sjukdoms utvecklingen och svårighetsgrad hos patienter med KOL.

Man mäter två viktiga värden vid spirometri. Det ena värdet kallas FEV1. Det är den mängd luft man kan blåsa ut på en sekund. Det andre värdet kallas VC eller vitalkapaciteten och är den totala mängd luft man kan blåsa ut på ett andetag.

Normalvärden för FEV1 och VC hos en individ beräknas ut ifrån individens längd, ålder och kön. För att bedöma om där är nedsatt lungfunktion jämför man värdena man får vid spirometrin och normalvärdena. Om kvoten mellan FEV1/VC är sänkt vid spirometri jämfört med de förväntade normalvärden är det ett tecken på KOL.

Undersökningen innehåller ofta ett reversibilitetstest. Efter att ha genomfört undersökningen en gång, får man andas in ett luftrörsvidgande läkemedel och undersökningen görs om. Visar undersökning nu normala värden, har man inte KOL.

Spirometriapparat.

"Undersökningar för att utesluta annan sjukdom. "

Det är vanligt att man gör en röntgenundersökning av lungorna för att utesluta annan lungsjukdom. Hos personer i medelåldern och äldre är det vanligt att även göra EKG för att upptäcka hjärtåkomma. Vissa hjärtsjukdomar kan likna KOL och KOL kan i sig påverka hjärtat.

Man brukar även ta blodprover. Det finns inget blodprov som kan påvisa eller utesluta KOL, men man kan bedöma om det finns annan sjukdom.

Med ett enkelt blodprov kan man mäta halten av alfa-1-antitrypsin i blodet. Har man brist på detta äggviteämne ökar risken för att få svår KOL tidigt i livet, särskild i samband med rökning.

Behandlingar

"Behandling kan mildra men inte bota. "

Behandlingen består av tre delar.

  1. Rökstopp
  2. Fysisk aktivitet
  3. Läkemedelsbehandling

1.  Det är absolut viktigast att sluta röka. Det är den ända åtgärden som kan stoppa sjukdomens fortsatta utveckling.

Trots vetskapen om detta kan det vara svårt att sluta röka. Nikotin beroendet är starkt. Därför är det viktigt att söka hjälp för att sluta röka. Alla vårdcentraler kan erbjuda denna service. Man kan använda läkemedel som minskar suget efter nikotin eller blockerar de positiva effekterna.

Det finns även god hjälp att få via Sluta-röka-linjen.

2.  Fysisk aktivitet kan minska känslan av andfåddhet och det ökar det allmänna välbefinnandet och livskvaliteten. Det är vanligt att man undviker fysisk aktivitet när man får andnöd men det kan leda in i en ond cirkel, som bara leder till ytterligare nedsatt ork och kondition. Därför är det viktigt att få träning av rätt sort och mängd så att man orkar med och tycker det är roligt. Rehabiliteringsprogram med handledning av en fysioterapeut kan vara ett bra alternativ.

3.  Läkemedel kan inte bota KOL men används för att lindra symtom.

Vid lindrig KOL har man ofta inga eller mycket lindriga symtom. Därför behövs ofta inga läkemedelsbehandlingar utöver de som behövs för rökstopp.

Behövs det läkemedel finns det flera typer som kan påverka olika aspekter av KOL.

Luftrörsvidgande läkemedel (bronkdilaterare) verkar avslappnande på musklerna runt luftrören och ger därmed bättre passage för luften. Dessa läkemedel består av antikolinerga läkemedel och beta2-stimulerare. De finns i både korttids- och långtidsverkande former.

Har man en lindrig KOL kan det räcka att ta korttidsverkande luftrörsvidgande läkemedel vid behov, men vid mer uttalade besvär kan underhållsbehandling med långtidsverkande vara nödvändigt.

Inflammationshämmande läkemedel dämpar inflammationen som finns i luftrören vid KOL. De används vid måttlig till svår KOL och vid återkommande perioder av försämring. Kortison är ett sådant läkemedel och används som inhalation och i kombination med långtidsverkande luftrörsvidgande medel. Tabletter med kortison kan tas kortvarigt vid perioder med försämring och har bra effekt. Längre behandlingsperioder med tabletter undvikas på grund av många besvärliga biverkningar.

Daxas är ett annat inflammationshämmande läkemedel som kan användas vid svår KOL. Det minskar förträngningen i luftrören och lättar luftpassagen.

Slemlösande läkemedel som Acetylcystein har under en längre tid ansetts ha effekt på slemmet i lungorna så att det blir mer tunnflytande och lättare att hosta upp. Man har dock inte kunnat bevisa denna effekt när Acetylcystein används som brustablett. Däremot verkar det kunna ge ett visst skydd mot försämringsperioder.

Syrgasbehandling kan ibland behövas vid KOL när syresättningen av blodet är nedsatt. Finns det en ständig brist på syre kan man behöva syrgasbehandling i hemmet.

Vaccination mot influensa är viktigt. Man bör vaccinera sig varje år eftersom en virusinfektion kan vara livshotande.

"Uppsök sjukvården vid försämring. "

Det är oerhört viktigt att få snabb behandling vid försämringar. Oftast är det en akut luftvägsinfektion som gör att man försämras i sin KOL.

"Speciella KOL-mottagningar finns på många ställen."

KOL-mottagningarna är knutna till lungmedicinska kliniker och har många kompetenser som behövs i behandlingen av KOL, så som läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister och kuratorer. Här kan man få en behandlingsplan, kunskap om och hur man lever med KOL, samt instruktioner i hur man tar sina mediciner.

Det är vanligt att man tappar i vikt når man har haft KOL en längre tid. Det är då bra att ha kontakt med dietist som kan ge bra kostråd måltider och energirik mat.

När man har KOL har man större risk att få benskörhet och depressioner. KOL-mottagningen kan ge bra hjälp när dessa besvär ska förebyggas eller behandlas.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.

Luftvägarna.
Slemceller och flimmerhår.
Luftblåsor. Alveoler.
Alveol med gasväxling.
Normal och inflammerad bronkie.
Spirometriapparat.
Luftvägarna.
Slemceller och flimmerhår.
Luftblåsor. Alveoler.
Alveol med gasväxling.

Se filmen om hur lungorna fungerar.

Normal och inflammerad bronkie.
Spirometriapparat.
Luftvägarna.
Slemceller och flimmerhår.
Luftblåsor. Alveoler.
Alveol med gasväxling.

Se filmen om hur lungorna fungerar.

Normal och inflammerad bronkie.
Spirometriapparat.
Luftvägarna.
Slemceller och flimmerhår.
Luftblåsor. Alveoler.
Alveol med gasväxling.

Se filmen om hur lungorna fungerar.

Normal och inflammerad bronkie.
Spirometriapparat.