PROSTATACANCER

Alternativt namn:  kräfta i blåshalskörteln.   lat. cancer: kräfta.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Den utgör ungefär en tredjedel av all cancer hos män. Ungefär var tionde man får prostatacancer under sin levnadstid.

Prostatacancer utvecklas i regel långsamt. Sjukdomen kan den ge besvär med vattenkastningen.

Inte alla tumörer behöver behandlas och man kan leva med dem utan att få några besvär.

Det är i huvudsak okänt vad som orsaker prostatacancer. Risken att få sjukdomen är större om det finns flera släktingar med sjukdomen.

Om prostata

Prostatas placering i kroppen.

"Prostata är en könskörtel hos män."

Den kallas även för blåshalskörteln, eftersom den sitter alldeles nedanför urinblåsan i anslutning till urinblåsans hals. Prostata har normalt en storlek och form som en äkta kastanj och väger cirka 20 g. Storleken kan variera mycket mellan individer och brukar öka med åldern som en del i det normala åldrandet.

Prostata består av många mindre körtlar. De bildar en mjölkaktig transportvätska för spermierna som tillsammans med spermier och vätska från sädesblåsorna utgör sädesvätskan.

Transportvätskan innehåller ett äggviteämne som kallas prostataspecifikt antigen, ofta förkortat till PSA. Mätning av mängden PSA i blodet används som ett blodprov vid utredning av symtom från prostata.

Prostata med omgivande organ.

Om prostatacancer

"Ungefär 9000 män drabbas årligen i Sverige av prostatacancer."

Ungefär var tionde man kommer någon gång under sin livstid att få prostatacancer. De flesta som drabbas är 70 år eller äldre. Ett fåtal är yngre än 40 år när sjukdomen upptäcks.

"Prostatacancern utgår övervägande från körtlarna i prostata."

Cancrar som utgår från körtelvävnad kallas adenocancinom. De kan växa till sig olika snabbt. I de flesta fall av cancer i prostata växer tumören långsamt och risken för spridning är låg. Många tumörer uppstår sent i livet, växer långsamt och hinner därför inte ge några symtom innan patienten dör av annan orsak. Patienten dör alltså med sin prostatacancer och inte av den.

Så länge tumören sitter inuti prostatan kan den ge lokala symtom och i det läget är den behandlingsbar. Växer tumören däremot ut genom prostatans vägg och in i omgivande organ eller sprider sig via blodet eller lymfan, blir behandlingen svårare.

"Prostatacancern är oftast beroende av manligt könshormon."

Prostatakörtelns normala utveckling och funktion är starkt beroende av manligt könshormon. Oftast är prostatacancern också beroende av manligt könshormon för att växa. Det är därför att en av de vanligaste behandlingsmetoderna för både lokaliserad och sprid prostatacancer är, att sänka nivåerna av manligt könshormon i kroppen. Det kan uppnås vid att operera bort testiklarna (kastration) eller vid medicinsk behandling. Ungefär 4 ut av fem tumörer minskar i storlek.

"Cancer uppstår oftast i prostatakörtelns perifera zon."

Prostatas körtelvävnad består av flera zoner med olika typer av vävnader. Var för sig har de olika benägenhet att utveckla sjukdomar.

De flesta cancrar uppstår i den perifera zonen. I bland kan cancer även uppstå i transitionszonen. Däremot är den centrala zonen och den fibromuskulära zonen sällan utgångspunkt för cancer.

Prostatas zoner.

"Orsakerna till prostatacancer är inte klarlagda."

I vissa familjer är sjukdomen vanligare och det tyder på att man kan ärva en benägenhet att få sjukdomen. En färsk undersökning från Umeå och Lunds universitet visar att män med bröder som haft prostatacancer har dubbelt så hög risk att själva få prostatacancer. Dessutom är risken dubbelt så hög att få en allvarlig form av prostatacancer.

Livsstil och miljö tros också ha betydelse eftersom det finns skillnader i förekomsten i olika delar av världen. I Västeuropa och USA är prostatacancer vanlig medan sjukdomen är ovanlig i Sydostasien.

Övervikt ökar risken för prostatacancer. Det är en del som talar för att en kost med mycket grönsaker och fisk minskar risken för prostatacancer, medan ökad intag av kött, animalisk fett och mejeriprodukter kan öka risken att få sjukdomen.

Symtom

"Många har inga symtom av prostatacancern i tidiga stadier."

I de tidiga stadier av prostatacancer är tumören liten och inte tillräcklig stor att trycka på urinröret och ge problem med vattenkastningen. I senare stadier kan tumören växa till sig och börja trycka ihop urinröret. Det kan ge svag urinstråle, tätare urinträngningar och en känsla av att det är svårt att komma igång med vattenkastningen.

Dessa symtom är även typiska för den godartade prostataförstoringen, som är en helt annan sjukdom. Det går alltså inte att urskilja utifrån symtomen, om de orsakas av cancer eller godartat förstoring. Vid cancer brukar symtomen dock utvecklas något snabbare. Å andra sidan kan samma person ha båda sjukdomarna samtidigt.

Prostatacancer kan orsaka att det kommer blod i urinen, men det är ovanligt. Oftast är orsaken en annan, men det är viktigt att alltid kontakta läkare om man ser blod i urinen.

Sjukdomen kan orsaka impotens och är i en del fall det första symtom.

Prostatacancer kan sprida sig till andra delar av kroppen. Spridningen sker oftast till lymfkörtlar och skelett, men mer sällan till andra organ. Ibland upptäcks en prostatacancer först när den redan har spridit sig. Oftast ger en sprid prostatacancer symtom med smärtor från skelettet. Smärtorna kan vara lokaliserade till rygg eller höftregion. Ibland är dock de enda symtomen viktnedgång och trötthet.

De flesta fall av cancer i prostata upptäcks i samband med hälsoundersökningar och vid operation för godartat prostataförstoring.

Undersökningar

"Analys av prostataspecifikt antigen (PSA) är en viktig del i utredningen."

Bestämning av mängden PSA i blod har blivit den enskild mest betydelsefulla metoden för att diagnostisera en prostatacancer. Blodprovet har även stor betydelse för uppföljning och utvärdering av behandling. Läs mer om PSA här.

"Mikroskopisk undersökning av vävnadsprov är viktig."

Vävnadsprov från prostata kan undersökas i mikroskop efter operation på prostata eller efter vävnadsprovtagning via ändtarmen. Ofta används ultraljud som hjälpmedel för att ta bra vävnadsprover. Samtidigt kan prostatan undersökas med ultraljud för att se cancerns utbredning.

Det finns flera olika system för att gradera en cancer i prostata. Gleasongradering rekommenderas eventuellt i kombination med WHO-gradering.

Gradering, tumörklassifikation och utveckling av PSA-värdet över tid är de faktorer som har betydelse för prognos och behandling av prostatacancer.

"Tumörklassifikation är vägledande för prognos och behandling."

Om cancertumören är lokaliserad inom prostatan och inte har brutit genom prostatas kapsel, finns det möjlighet för botande behandling. Har tumören däremot växt ut genom prostatan och in i kringliggande organ eller spridit sig via lymfa eller blod till andra delar av kroppen, finns ingen möjlighet för botande behandling. Behandlingen riktar sig istället in på att fördröja sjukdomsutvecklingen och lindra symtomen.

Behandlingar

"Bästa sättet att behandla inte alltid självklart. "

Mycket beror på hur snabbt cancern växer, om den har spridit sig, hur gammal patienten är och hur patienten mår. Det är även viktigt att känna till vilka biverkningar och komplikationer det finns vid varje behandlingsform och vilken betydelse de kan få i förhållande till behandlingsresultatet.

"Sitter cancern inuti prostatan går det att operera. "

Operation, där man tar bort hela prostatan, kan göras med ett snitt i bukväggens nedre del. Man kan även använda titthålskirurgi eller robotteknik.

"Strålning är ett vanligt sätt att behandla."

När cancern enbart sitter inuti prostatan och även när den har spridit sig kan strålbehandling vara ett alternativ. Strålningen dödar cancercellerna. Strålningen kan riktas mot en tumör eller metastas. Man kan även placera radioaktiva ämnen i anslutning till cancern inuti prostata.

"Hormonbehandling kan bromsa cancerns tillväxt."

Prostatacancern är avhängig av testosteron för att växa. För att minska mängden testosteron i kroppen kan man operera bort testiklarna. Man kan istället göra en kemisk kastration med ett läkemedel - en GnRH- agonist.

Det finns även andra läkemedel - antiandrogener - som blockerar testosterons effekt på prostatan. De kan användas som enda behandling eller tillsammans med GnRH-agonist och operation.

Östrogen kan även bromsa testosteron produktionen och få prostata att skrumpna.

"Cytostatika kan användas i senare skede."

I senare skeden av sjukdomen kan cytostatika ha en plats i behandlingen.

"Observation vid långsamt växande cancer."

I en del fall är prostatacancern långsamt växande. Hos speciellt äldre kan man välja att avstå från behandling och istället kontrollera hur cancern utvecklar sig. Allt måste sättas i relation till risker och biverkningar vid eventuell behandling. Det kan ibland ge en bättre livskvalitet att avstå behandling.

Medicinsk-info.se innehåller medicinsk information och inget annat. Informationen på denna webbplats skall aldrig ses som ett alternativ till att söka vård eller information av läkare eller vårdpersonal. Inte heller bör innehållet på denna webbplats användas för egenvård eller utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till annan kvalificerad vård eller information.

Prostatas placering i kroppen.
Prostata med omgivande organ.
Prostatas zoner.
Prostatas placering i kroppen.
Prostata med omgivande organ.
Prostatas zoner.
Prostatas placering i kroppen.
Prostata med omgivande organ.
Prostatas zoner.
Prostatas placering i kroppen.
Prostata med omgivande organ.
Prostatas zoner.